miata

Sverige är i många avseenden rankat som ett av världens bästa länder att leva i. Visst, vi har enligt mig och många andra ett delvis trist klimat med långa, mörka och kalla vintrar. De av oss som har jobb kan kompensera detta genom att dra till Thailand några veckor när det är som mörkast och kallast.

 

Vi har inte haft krig på över 200 år, vi har hög levnadsstandard och hög social trygghet. Trots detta råder inte fullkomlig harmoni och trygghet. Världsekonomin är i gungning, ännu så länge har vi klarat oss bra, men arbetslösheten är efter svenska förhållanden hög. Tyska experter varnar för en möjlig fastighetskrasch. Vi har skogen och malmen och en del innovativa företag som drar in exportinkomster. Men räcker det?

 

Nu har vi upplopp och kravaller i förorter, runt hela Stockholm. Detta är en logisk effekt av dålig politik. Välmenande liberaler och socialister utan verklighetsförankring har hållit i taktpinnen alltför länge. Politiker som vinnlägger sig om att vara goda och humana, utan en susning om ekonomiska realiteter. Som inte begriper att exportindustrin är basen för vårt välstånd.

 

Tror någon vettig människa att Sverige blir ett bättre land med Miljöpartiet? Med den politiken skulle ekonomin krascha och vi skulle landa på samma nivå som Grekland. Inte ens miljön skulle bli nämnvärt bättre, då Sverige endast står för någon promille av världens co2 utsläpp. Vänsterpartiet? Kanske formellt jämlikt, men alla skulle ramla ner i DDR standard, utom några politruker.

Stureplanscentern? Annie Lööf har farit med rätt mycket osanning, hon är mycket nyliberal! Med den politiken är vi snart 60 miljoner och kriminella zoner som i Mexico, där råder maffiavälde och staten har abdikerat.

 

Nu är jag inte så orolig för Centern, dom är snart ute ur riksdagen. Då är MP ett större hot, med närmare 10% sympatisörer. Lägg till att både Moderater och Socialdemokrater vill samarbeta med MP.

 

Slutsats? Eftersom vi har hög arbetslöshet och hög social trygghet behövs en strikt invandringspolitik. Med nyliberalers dröm om nattväktarstat kan vi förstås ha fri invandring. Konsekvensen kommer bli favelas och tredje världen ghetton, de rika kommer barrikadera sig bakom höga murar med säkerhetsvakter. Kanske en våt dröm för en nyliberal, men en mardröm för mig!

 

För undvikande av missförstånd, jag är inte emot andra människor eller kulturer. Och jag säger inte nej till invandring. Men jag vill inte ha tärande individer som urhollkar våra statsfinanser och välstånd.

 

Thailand är ett land jag vistas en del i. Ett land med snabbt stigande välstånd och en kvinnlig premiärminister, den inte helt okontroversielle systern till landsflyktige Taksin Shinawatra. Yingluck som hon heter har till Bangkokselitens vrede höjt vissa skatter och minimilöner. Men än så länge sitter hon säkert i sadeln, industrin går som tåget, infrastruktursatsningar görs ( bl.a mycket ambitiösa satsningar på snabbtåg, järnvägen är annars museal.) Och valutan Bathen är stark.

 

Thailand har i motsats till Sverige en högst pragmatisk invandringspolitik: Du är välkommen om du har tillräckligt med stålar att leva där utan att ligga samhället till last. Du är välkommen att jobba om du inte konkurrerar om jobb som lokalbefolkningen kan utföra. Bristyrken där du som utlänning är välkommen är inom viss data, engelskalärare mm. Däremot inte inom serviceyrken där det finns gott om inhemsk arbetskraft.

 

Glasklart, eller hur?