Veckan som gick

Veckorna rullar på, nu är det äntligen helg, och nästa tisdag drar jag till Thailand med China Air, via Peking.
Inte så mycket är planerat, först några dagar i Bangkok, vi ska bo på lyxiga Banyan Tree. Normalt har jag inte råd att bo så snofsigt, men vissa omständigheter gör att det blir billigt, bara att tacka och glädjas!

Sedan drar vi norrut, mot Korat. En båttur på Mekong är inplanerad, och en sväng till Laos. Sedan kusten och öar.
Fem veckor, och inte överdrivet inplanerat!

Veckan som gick var händelserik, inte för mig, men ute i stora världen. Katastrofen i Haiti är bara så fruktansvärd. Så grym och skoningslös moder natur kan vara!
Paradoxalt nog tror jag ändå det kan komma något gott ur katastrofen: Nu strömmar bistånd till Haiti, skuldavskrivning kommer att ske och krav kommer ställas på att Haiti äntligen kan få en kompetent ledning.
Den korrumperade elit som hittils endast skott sig själva på fattiga människors bekostnad kommer förhoppningsvis aldrig tillbaka.
I det korta perspektivet är det bra att USA tar kommandot och skickar massa militär och administrerar allt. Sedan måste landet ställas under FN protektorat under flera år, tills förhoppningsvis en  haitisk elit i diasporan kan ställa upp och styra landet demokratiskt och kompetent.

Hjälporganisationer måste också granskas kritiskt. Röda Korset betalar styrelsen skyhögt: Bengt Westerberg får drygt 800. 000 kr om året, och han har tid att sitta i andra styrelser.
Finansmannen Roger Akelius tycker inte Westerberg är värd sin lön, utan satsar hundra miljoner på barnhemsprojekt med mer slimmad organisation.

Här hemma har valrörelsen dragit igång på allvar: Det hölls partiledardebatt i riksdagen. Jag hörde det mesta och tyckte det var rätt trist, man framhöll sin egen förträfflighet och motståndarens tafflighet, utan nämnvärt med fakta.
De som utmärkte sig positivt var Ohly och Björklund, som gick på hårt, men ändå med gott humör och ömsesidig respekt.
Jag tror bägge dessa herrar gillar varandra, och att fightas verbalt. Ungefär som Bildt och Schymann som uppenbarligen trivdes i varandras sällskap.... ( Förresten är de rätt lika utseendemässigt, de kunde mycket väl vara syskon).

Jag känner igen det där syndromet själv, det finns vissa "fiender" och meningsmotståndare som jag uppskattar mer än vissa "vänner"....

Sedan har vi den eviga eldiskussionen. Maud Olofsson gick hårt åt Vattenfall för stängda kärnkraftverk och dyr el i elbristens spår.
Att sticka ut hakan kan dock vara farligt för Maud och Centern, som genom energiuppgörelsen med socialdemokraterna bär ansvar i allra högsta grad: Den misslyckade avregleringen och den vettlösa stängningen av Barsebäck.

Till sist, FN:s klimatpanel: Jag brukar fästa föga vikt vid konspirationsteorier och ha förtroende för experter. Nu verkar det som kritiskt vetenskaplig granskning av denna panel gravt åsidosatts.
Först skandalen vid East Anglia, igår visade det sig att de gjort en felräkning på 350 år, man kände till felet utan att korrigera rapporten!

Jag har absolut ingen kompetens i ämnet, men en släkting sa för ett tag sedan när vi diskuterade växthuseffekten, att han alltid blir väldigt kritisk, när "alla", experter eller inte, tycker likadant.


Mazda MX- 5 Miata, bästa bilköp!

"Min" snart 20- åriga Miata är såld till BKM Convertible, en firma i Götene som specialiserat sig sig på miator.

Bilen renoveras nu, ny röd lack, nya trösklar, ny sufflett och allmänt servad och genomgången och redo att nöta kurviga och vackra vägar minst tjugo år till, innan det är dags för en ny renovering.

Den som idag köper en ny bil får vara glad om han eller hon får tillbaka hälften efter tre år. Den som köper en lyxbil i miljonklassen får kanske tillbaka ett par hundratusen efter fem år.
En bedagad AUDI, BMW eller Mercedes är nog bland det tristaste som tänkas kan.

En Miata är däremot alltid ett glädjepiller, en körglad och oerhört hållbar liten bil som som ger så mycket och som kräver så lite.

Tyvärr har jag några otrevligheter som väntar, i form av restskatt, och börsen kan svaja, men om ekonomin tillåter kommer jag satsa på en Miata i vår igen.

Kanske köper jag tillbaka min nyrenoverade pärla, eller så satsar jag på en NB, gärna blåmetallic och med 1.6 liters motorn, den räcker gott för mig.

För runt 75.000 kr får jag en skaplig, problemfri NB, och som högst troligt håller värdet bra om jag vill sälja om några år.

Körd Allians

Dagens opinionssiffror är säkert chockerande för många, men i mina ögon troliga. Kd och Centern hamnar bägge under 4 % och åker ur riksdagen.

Kd var likt bilmärket SAAB en överlevare som länge slagits i underläge. Det gick bra så länge den charmige Alf Svensson tryggt stod vid rodret.
Hans sista bedrift var att rädda Kd kvar i EU- parlamentet, när panik utbrutit och Kd- ledningen förstod att den unga "fräscha" Ella Bohlin inte var någon röstmagnet. Det räcker inte att vara ung, snygg kvinna. Ytterst få vill rösta på en kreationist och f.d Livets Ordare.....

Nu försöker den någorlunda unga och stiliga partiledaren sig på att göra en "Nixon" och prata om "verklighetens folk". Nixon kallade dem för " Den tysta majoriteten". Den amerikanske presidenten verkar dock varit mer framgångsrik i att knipa röster i detta taskspel än Hägglund.

Centern är sedan länge ett döende parti, vars ståndpunkter ständigt blivit frånsprungna av verkligheten. Att Maud gjort kursändringar hjälper föga.
Krisinsikt verkar fullkomligt saknas, Maud befinner sig i Sydafrika på semester.
En ironi i sammanhanget är att Centern är ett oerhört rikt parti, sedan man framgångsrikt sålt centertidningar och placerat på börsen med bra avkastning.
Vad ska man göra med alla pengar, när partiet krymper ihop till ett litet sektparti?
Dela ut till medlemmarna, kanske man ska bli centermedlem?

Miljöpartiet är nu tredje största parti. Vänsterpartiets kräftgång fortsätter. Ohly är en säker garant för att nedgången fortsätter. Kanske vi får en regering med S och Mp.
Inget valresultat jag känner någon entusiasm inför!

Vart tog alla bildekaler vägen?

Det slog mig häromdagen att man nästan inte längre ser några dekaler på bilar längre, inte ens ett S- märke, möjligen ett EU- märke på registreringsskylten. Nu försvinner även skattemärket från reg. skyltarna.

Annat var det för 20 år sedan. Alla bilmärken hade mer eller mindre käcka slogans: "Volvos värde varar". " Köptrygga, körsäkra Opel". "My Toyota is fantastic". "Volkswagen, ett sätt att ha det bra" (snoddes senare av Opel).
Dessutom var bakluckorna nerkladdade med modellbeteckningar: Subaru Leon Super XT Station Wagon kunde det stå. Sovjetiska Lada med den prosaiska benämningen "1500" hade man lagt till "5 speed", ganska löjeväckande i en tid när alla bilar blivit femväxlade....

Ägarna satte villigt upp egna dekaler i rutan: På en raggarbil kunde man läsa "Skratta inte Svensson, din dotter kan ligga naken i baksätet" eller det synnerligen lustiga "Jag har sju intressen, sex och öl" eller "Den bästa kvinnorörelsen är den i sängen".
Sossar körde ofta röd SAAB 90 eller beige Opel, och hade en röd ros som bakrutetdekal. Småstäders direktörer körde silvergrå Audi 100 och hade en diskret Rotary logga i bakfönstret och möjligen "Löntagarfonder, nej tack!".

Sedan kom förstås motreaktionen, förare av fläskiga tyska prestandaåk, tog bort varenda dekal. En omvänd snobbism, de ansåg sig inte behöva skylta med att de hade en merca 450 istället för en simpel 280...

Just modellbeteckningar finns annars kvar, om än ganska diskreta. Dagen sjuka tycks istället vara enorma logotyper i bilars front. Ingen kan undgå Volvologgan på nya XC 60.
Kanske folk kommer skratta åt detta när de minns tillbaka om några år...

Miatas aktietips

Sedan länge har jag haft Ratos, en aktie som historiskt gått väldigt bra. Finanskillen Mats Qviberg sa en gång att aktier som historiskt gått bra, har stora förutsättningar att gå fortsatt bra.

Dessutom lämnar Ratos en riktigt bra direktavkastning, värdefullt för den som i likhet med mig behåller sina aktier länge och inte leker "tradare".

Under senaste halvåret har jag köpt några ABB, SSAB och SKF som jag förstås tror på, annars hade jag inte köpt!

Jag tror 2010 blir bra för vissa verkstadsaktier och råvaruaktier, inte minst därför att Kina går som tåget och agerar lokomotiv.
Läste idag att bilförsäljningen i Kina ökat med 53%....

Visst finns det gott om orosmoln, den ekonomiska krisen är långtifrån över, och svångremmen kommer snart dras åt när räntor höjs, kommuner tvingas både spara och höja skatter, vi får kanske en rödgrön regering med ytterligare skattehöjningar.
Sverige har nu åter världens högsta skattetryck, sedan Danmark sänkt skatten (Trots Alliansens skattesänkningar!)
Lägg till en möjlig fastighetskrasch, både på privata och kommersiella fastigheter.
Och så en ytterligare ökning av arbetslösheten....

Som någon skrev, många idag relativt unga människor, hinner bli gråhåriga och medelålders innan den här krisen är över....


Dags att göra upp med "det naturliga"?

En trend som jag tror kan komma under 10-talet är kritik mot " det naturliga". Nu anses allt ekologiskt med naturliga råvaror vara bra. Punkt.

Men det är också naturligt att ifrågasätta. Marit Paulsson, som jag råkade rösta på i senaste EU- valet är synnerligen kompetent i frågor om djurhållning och livsmedelfsrågor.
Hon är kritisk till mycket av det ekologiska, som hon menar förvärrar livsmedelskrisen och inte nödvändigtvis ens är bättre för miljön.

I USA har man en mindre dogmatisk syn i just denna fråga. Där är inte alls genmanipulerade livsmedel ifrågasatta som i Europa.
Genmanipulation kan ofta ge bättre skördar, mindre sjukdomar och svinn. I Europa säger många "njet", inte olikt en viss sovjetisk utrikesminister, (Gromyko) utan att lyssna på argument.

Klimatfrågan är ett exempel där en närmast samstämmig forskarkår anser att det koldioxidutsläpp som vi människor bidrar med orsakar höjda temperaturer.
En skandal är de manipulerade resultaten vid East Anglia och att detta inte utretts närmare.
Nu finns det förstås kritiker, även bland forskare. Fast det fanns det  också när tobaksrökningens skadliga effekter bevisades.
Senare visade det sig att dessa forskare ofta var betalda av tobaksindustrin.

Jag tror mänskligheten måste ta kommando över naturen mer, genom globala, demokratiska institutioner som FN och EU.

Naturen må ibland vara fascinerande och bedövande vacker, men den är varken ond eller god, bara totalt likgiltig inför död och lidande.
Mänskligheten har däremot i sina bästa stunder förmåga till empati och skapandet av bättre livsvillkor för människor och djur.

Kalla mig gärna för en gammaldags utvecklingsoptimist, men jag älskar kulturlandskap med böljande fält och välmående byar och städer.
Jag älskar motorvägar som ringlar sig fram genom vackra landskap. Jag älskar flygplatser och flygplan som ritar vita streck av vattenånga över himlen.
Jag älskar bilar och den mobilitet och frihet de ger.
Jag föredrar ett bekvämt hotell i en mysig stad framför att ligga och trycka i ett vindpinat tält i vildmarken, lyssnandes på rovdjurens avgrundsvrål.

Med detta sagt, måste rovdrift och våldtäkt av naturen stoppas. Oavsett växthuseffekt är det idioti att bränna olja för att värma hus och köra våra fordon. Vi har kärnkraft, solkraft, vindkraft och längre fram kan vi använda vätgas.

En sak mänskligheten borde ta itu med är att styra väder och klimat. Redan i dagens Kina spränger man moln för att provocera fram regn.

För något år sedan såg jag ett TV- program som handlade om att reglera solens instrålning. Ett förslag gick ut på att skicka små reflekterande prismor i rymden, som skulle minska solens instrålning med 1 procent, och kompensera för växthuseffekten.
Låter det som manipulativt i överkant? Betänk då vilket elände naturen, blint och slumpmässigt utsätter mänskligheten för. Solens styrka varierar i intensitet. Ett kraftigt vulkanutbrott kan släppa ut gigantistka mängder stoff och koldioxid!
En kraftig meteor kan ta kål på allt liv på jorden, självklart är det rätt att skjuta sönder den innan den träffar!

Dags för mänskligheten att ta kommandot, i sann humanistisk, upplyst anda!


Krossa terrorismen!

Så var det nära ögat att en terrorist lyckades spränga ett flygplan i luften med hundratals oskyldiga människor!

Jag blir så förbannad, och de som raljerat över senare års förbättrade flygsäkerhet bör ställa sig i skamvrån och skämmas, men jag tvivlar på att så kommer ske....

Jag hatar terrorister, oavsett om de är kommunister, fascister eller religiösa fanatiker. Apologeter framträder alltid och menar att det egentligen är USA:s eller Israels fel att terrorismen frodas.
Skitsnack, är mitt svar. Terrorister är galna psykopater och fanatiker som kraftfullt måste bekämpas. De skiter i oskyldiga människors liv, ändamålet helgar medlen.

Vi ser en linje, med massmördare som Hitler, Stalin, Pol Pot och dagens Al Qaida. Samma djävla ondskefulla pack allihop!

Hatet och kampen mot terrorismen bör förstås inte förblinda och ledare i den fria världen måste förstås hålla huvudet kallt och vara realpolitiska.
Naturligtvis skulle man kunna detonera en atombomb över Al Qaidas fäste i Afghanistan, men det är knappast realistiskt.

Det kanske rentav är så illa att Afghanistan inte kan vinnas för demokrati och frihet. En cynisk, men antagligen realistisk CIA- tjänsteman fastslog för ett tag sedan att bäst är att lämna Afghanistan och koncentrera resurserna på allt djävulskap som emanerar därifrån.

Om så sker, att NATO och USA lämnar Afghanistan kommer Lars Ohly och Jan Guillou bli glada. Kanske även Gudrun Schymann, som jämfört svenska män med talibaner(!)
Själv kommer jag bli sorgsen, även om det är realpolitiskt motiverat. Afghanistan kommer åter falla tillbaka i ett medeltida mörker: Flickor får inte gå i skola, kvinnor får varken rättigheter eller sjukvård. Vad säger den militanta kvinnorörelsen i väst om detta?
Förmodligen inte mycket, det är bekvämare att kräva 50% representation i börsbolagens styrelse här hemma....

Det positiva med den senaste händelsen är att flygsäkerheten nu måste förbättras ytterligare, och vi får vara tacksamma över det rådiga ingripandet som gjorde händelsen till endast en incident.

Med rätt rutiner kan terrorbrott kanske inte helt elimineras, men kraftigt minimeras. Trots Israels utsatta läge har inte ett enda El Al- plan varken kapats eller sprängts.
Kontrollen är rigorös, och beväpnade vakter följer alltid med, beväpnade med vapen med speciella gummikulor som oskadliggör terrorister, men som inte skadar flygplanets skrov.

Vi minns den fantastiska fritagningen i Entebbe, galningen och psykopaten Idi Amin stod och kliade sig i huvudet och fattade inget, när planet redan lyft med alla i gisslan oskadda!
Så ska man handskas med ondskan!

Miljöpartiet

Jag skrev för några dagar sedan om hur milt miljöpartiet granskas av journalistkåren. Svaret kom i dagens SvD: Bland yngre journalister är hela 35% Mp- sympasitörer!

Maria Wetterstrand bjuds in som en "objektiv" expert att uttala sig om miljöfrågor, utan kritiska frågor!

Det är hög tid att granska Miljöpartiet och avslöja hur förödande dess politik är. Troligen får vi en rödgrön majoritet efter nästa val. Då väntar skattehöjningar och stoppade vägbyggen. Det kommer innebära sämre säkerhet på vägarna och fler trafikdödade.

Man kommer förmodligen obstruera den nuvarande borgerliga regeringens vettiga linje att tillåta ny kärnkraft.

Nu gäller det att vara taggad inför den stundande valrörelsen och stå upp för en politik som gagnar tillväxt, trygg energiförsörjning och en bra miljö!

God Jul!

Julen är för mig i många avseenden obegriplig, en gåta.

Det positiva med julen är att det är barnens högtid. Tragiskt nog gäller inte det alla barn, det förekommer alltför ofta fylla och bråk, som drabbar de oskyldiga barnen värst.

Själv har jag haft turen att ha en lycklig barndom och minns med värme jularna hos morföräldrarna med en massa släktingar och härlig stämning.

Man var exalterad över julklapparna. Jag måste vara ärlig och säga att alla julklappar inte uppskattades lika mycket: Stickade vantar och mössor var "bara" kläder, något man fick ändå....
Jag minns särskilt en kälke med vassa medar som gick som ett skott på isig snö. Jag var nära bryta nacken när jag flög flera meter över ett gupp.
Märklintåget var en annan höjdare. En annan uppskattad present var från min morbror, en Lotus formel ett bil.
Den var för fin och detaljerad för att ha epitetet leksaksbil, och jag uppskattade inte när min yngre bror började leka med min fina Lotus....

Numera läser man om all stress kring julen, och astronomiska pengar som spenderas, över 60 miljarder i år, rekord igen.

Det konstiga med julen är att ingen frankt deklarerar: " Jag skiter i julen nu!" Även icke kristna och ateister firar jul.

Det intressanta är att även människor med alternativa perspektiv verkar sluka julen okritiskt.
På 70- talet firade vänsternissar "alternativ" jul. Dock var ingen så radikal att man helt enkelt sket i julen...

Idag klagar kvinnorörelsen över de ojämlika könsrollerna som råder kring julen. Däremot har jag inte hört en enda radikal kvinna deklarera att " Nu skiter jag i att köpa julklapp till svärmor och städa och laga mat. Ni får klara er själva, jag drar till Andalusien och tar in på ett spahotell".

Julen har verkligen blivit konventionernas helg, som ingen verkar utmana på allvar.

Dramatisk fredag

Fredagen den 18 december är en dag man kommer minnas: Först fiaskot i klimatkonferensen i Köpenhamn. Vissa funderingar infinner sig onekligen.
Denna konferens med några tusen deltagare och världsförbättrande demonstranter från jordens alla hörn (man får förmoda att även demonstranterna från andra sidan jordklotet knappast tog cykeln, utan flyget), släppte under dessa dagar ut lika mycket koldioxid som staden Linköping med 100.000 invånare.

Det verkar råda konsensus att CO2- utsläppen måste minska. Det finns en konflikt i att människor vill leva ett materiellt bra liv med bil, bekväm bostad, semesterresor.
Det är därför positivt att fler kineser och indier nu äntligen lyft sig från fattigdom.
Jag noterar att demonstranterna verkar vara klassiska vänsternissar som förespråkar planhushållning.
Typiskt nog är de själva medelklassungdomar som har råd att flyga över jordklotet för att demonstrera.

Det är därför förvånande att den galloperande befolkningsexplosionen inte diskuteras. En kanadensisk professor, hette hon Diane Francis(?) skrev i Expressen att Kinas ettbarnspolitik är föredömlig och om alla länder tillämpade samma politik skulle jordens befolkning om några decennier uppgå till hanterliga 3 miljarder.

Tyvärr har de stora religionerna fortfarande stor makt och motsätter sig preventivmedel och födelsekontroll.
Heder åt Kina som för en aktiv politik mot överbefolkningen!


Sedan har vi SAAB, kanske inte av samma dignitet förstås, men nog så traumatiskt för Sverige och synnerhet Västsverige.
Jag tror varenda människa med sunt förnuft för länge sedan insåg vartåt det barkade: Dit hörde uppenbarligen inte många bilanalytiker som Christer Carlsson eller motorjournalister som besserwissern Robert Collin.
Sven- Åke Jonsson kan rimligtvis inte själv trott på SAAB:s framtid, men han gav järnet och likt en kapten på skutan övergav han skeppet sist.
Visst, han får femmille i årslön, men han är ändå beundransvärd i sina försök att göra det bästa i en hopplös situation.

SAAB och Toyota grundades bägge 1947. År 1960 tillverkade SAAB och Toyota lika många bilar. Idag är Toyota världens mest framgångsrika bilföretag, SAAB sällar sig nu till döda bilmärken som Rover, MG, Panhard, Simca, Borgward och många fler.

Det finns likheter med franska Citroen: Bägge har gjort en del taffliga bilar med medioker kvalitet. Samtidigt har de bägge dyrkande märkesfanatiker.
Dessa tillverkare var länge styrda av ett fåtal egensinniga tekniker och designers som fritt fick utveckla sina idéer.
Det gav genialiska konstruktioner som Citroen DS, B11 och CV2.

SAAB- bilar med själ och karaktär är den urläckra ursaaben 92. Den är ett rent estetiskt konstverk, man blir verkligen berörd av åsynen av en sådan.
Även Sasondesignade 99 är ett mästerstycke.
Man tänker förstås också på otroliga rallyframgångar på 50 och 60- talet när duktiga chaufförer som Carlsson på taket och Greta Molander vann Monte Carlorallyt och Akropolisrallyt med nästintill standardbilarbilar med vässade tvåtaktsmotorer på drygt tretti hästar som vann över mångfalt motorstarkare konkurrenter.

Senare års Saabar, precis som Citroen, berör däremot inte ett dyft känslomässigt. Kommittéutvecklade, trista standardprodukter.

Expressen eller Aftonbladet?

På bilfronten ligger jag lågt. I veckan besökte jag och en vän Örebro i en hyrd VW Golf. Den kändes komfortabel och gedigen, men otroligt tråkig.
Detta var förstås en hundrahästars hyrgolf, och jag förstår att en Golf GTI med helt annan motor och chassi är rolig att köra, men utseendet?

Den invändiga designen känns socialistisk. Allt går i svart, och det känns bara beckmörkt trist, inte ett uns av syndighet som annars förknippas med svart....

Den lilla Toyota IQ som jag hyrde sist känns fräsch och rolig i jämförelse, med kul design och fräsch struktur på material.
Även om jag retade mig på stereon som styrdes av en liten joystick på ratten, de fåniga digitala inslagen på instrumenteringen, så fanns det mycket kul att vila blicken på.

Mini är en annan bil med rolig design: Man blandar retro med modernt, påkostade material med billiga i en salig kombination, och resultatet blir lyckat.

Även Toyota Aygo har lyckad design, exteriört som interiört. Allt är enkelt utfört, men det är snyggt och roligt.

Toyotasäljaren ringde mig häromdagen och tyckte jag ska klippa till på en Aygo. Det är lite lockande: För drygt ett par tusen i månaden kan man "prenumerera" på en sprillans ny Aygo med AC och skaplig stereo och all säkerhetsutrustning. Allt ingår, utom bensin (drar under 0,5 liter milen).


Fast jag lider av beslutångest. Jag får en skaplig begagnad Miata för mellan 50- 100.000 kr som jag kan nöta på i många år. Då blir det förstås ingen vinterkörning, för att slippa vägsaltet.

Biltankar

Som nämdes tidigare är jag nu billös, både Miatan och min Nissan är sålda. Rent ekonomiskt är det bingo, det är förvånansvärt billigt att hyra bil de gånger man behöver.

I veckan var jag och hälsade på en vän, körde drygt 70 mil på ett dygn. Jag hyrde en Toyota IQ för 299 kr med fria mil på Statoil.
Jag var inte helt förtjust i IQ:n när jag provkörde för ett par veckor sedan, men efter 70 mil växte den i mina ögon och kändes riktigt bra.
Den är bara knappt tre meter lång ( som original Austin Mini), men bred som en mellanklassbil. Bekväma stolar, tyst gång och känns allmänt solid.
Med trecylindrig, enliters motor, är prestandan förstås inte imponerande, men tillräcklig. Man kan ligga och marscha "momsad" motorvägsfart i 130 km/h utan vare sig hörselskydd eller tokvarv på motorn.
Den drog en dryg halvliter milen, högre än Toyota anger, men ändå klart mindre än de flesta andra bilar.

Det var ett tag sedan jag slutade sälja bilar (jag längtar absolut inte tillbaka!) och kan bara konstatera att bilsäljare knappast blir insläppta till himlen. Precis som präster och politiker är detta en yrkesgrupp med en kreativ inställning till sanningen.

För ett tag sedan träffade jag en släkting som var bekant med en kille med adligt namn som köpt en Land Rover av mig. Han berättade att killen haft saftiga reparationskostnader, runt 100.000 kr.
Jag anlade en skämtsam ton, " Det kostar att ligga på topp, Land Rover är kult och den killen är ju tät som en u- båt."
Min släkting anlade en plågad blick, och replikerade: "Det värsta är att han inte är det..."
Där fick jag för min förutfattade mening att Land Roverägare med adliga namn är täta....

Min slutreplik var: " Tja, skulle jag göra en jordenruntexpedition med bil väljer jag en Toyota Landcruiser."
Numera kan jag kosta på mig att vara brutalt ärlig, åtminstone vad bilar anbelangar.

En sjuka som vi bilnördar kan ägna timmar åt är att läsa bilannonser. Jag kollar dagligen på Blocket, trots att jag inte tänker köpa någon bil just nu.

Formuleringarna, eufemismerna och förkortningarna är fascinerende. "Endast en ägare" kan betyda att bilen varit hyrbil eller gått som skubbil på något företag.
Förkortningen "Sv såld" betyder inte "svårsåld" om någon nu trodde det, utan "svensksåld". Ett tvivelaktigt argument, instället för att objektet rullat på saltfria tyska vägar har den slitit på svenska saltdränkta vägar.
"Går bra" betyder väl egentligen bara att bilen startar.
"Ngt defekt", .... tja bilskrället är väl förmodligen helt slut. En annan variant är GDS ( gör det själv).

Valfebern börjar

Med snart bara ett halvår till nästa val börjar temperaturen stiga. Opinionsundersökningar duggar nu tätt. Det går upp och ner för de olika partierna, än så länge har inget av riksdagens nu rätt så många småpartier hamnat under riksdagsspärren.
Sensationen består i att SD verkar komma över spärren, men om det verkligen blir så återstår att se.

Det gullas nu enormt med MP och i synnnerhet med Maria Wetterstand. Högst förståeligt, hon är snygg (vackrast i riksdagen?), påläst  och har en sympatiskt framtoning, resonerar sakligt utan fula påhopp på motståndare. Hon är ovanligt välutbildad för att vara politiker (Sahlin har väl knappt gymnasieutbildning).

Jag gillar vissa saker med miljöpartiet, som respekt för människans frihet, i kontrast till socialistiska partier. Även systemet med språkrör är genialiskt.

Framgångarna har heller inte uteblivit, opinionsundersökningar indikerar att MP nu är tredje största parti med drygt 9 procent.

Nu tror jag framgången mycket är en wetterstrandeffekt, den dagen hon träder åt sidan finns chansen/ risken (välj själv!) att Mp faller tillbaka.
Parallellen med Vänsterpartiet under Schyman kan dras....

Om Mp vill minimera risken för att så sker, ska de förstås plocka in Gustaf Fridolin som ett av språkrören. En sympatisk, kunnig och engagerad kille som kommer dra röster.

För mig är det dock uteslutet att rösta på Mp: Ett tillväxtfientligt parti som vill avveckla kärnkraften, tokhöja skatter på el och bensin. Och som säger nej till EU och euron.

Därför är jag kritisk till Alliansen nu gullar så intensivt med Mp, och pratar om Mp som ett möjligt alternativ i en framtida borgerlig regering.
Rädslan för Sd:s eventuella rikdagsdebut ligger förstås bakom.

Jag tycker inte politiker ska ägna sig åt övertaktiserande. Nu är det tid att sluta gulla med Mp och ställa kritiska frågor om partiets politik och dess förödande konsekvenser för Sverige.

Det gäller även pressen som av någon anledning inte alls granskar Mp med samma kritiska måttstockar som andra partier.




Härliga november!

" Alla" verkar hata november, själv tycker jag precis tvärtom. Därför blev jag glad häromdagen när jag körde bussen och språkade med en trevlig äldre dam som tyckte precis som jag.

November är månaden utan krav och saker som måste göras. Allt går i ide, ett behagligt lugn infinner sig.

Dagarna är superkorta, råkar en blek sol titta fram njuter man av fulla drag. Det är fortfarande milt, man slipper vinterns förlamande grepp åtminstone i södra Sverige. Och det vita, som en äldre herre jag känner som också ogillar snö, icke politiskt korrekt kallade "lappmögel".

Det är underbart att tända levande ljus hemma och blicka ut över det mörka landskapet utanför.

December är också fint med alla juldekorationer och ljusarrangemang. Däremot avskyr jag julhysterin, men är man tillräckligt stark kan man avstå julfirande och koppla av istället.
Det är ett eget val man gör.

Sedan är nyår festligt och högtidligt, ett avstamp mot ett förhoppningsvis ännu bättre år.

Januari och februari är däremot deprimerande trista i Sverige. Då bör man dra till Spanien eller Thailand, vilket jag ämnar göra!

Vattenfall

Jag anser att Vattenfall ska vara statligt och ägardirektiven ska vara att leverera billig el till hushåll och i synnerhet till den för Sveriges välstånd livsviktiga elintensiva industri.

Josefsson har fått mycket kritik och nu tvingats avgå, ändå ser han påtagligt nöjd ut. Det har han anledning att göra, Vattenfall har levererat miljardvinster till svenska staten och svenska folket.
Hade det handlat om något annat företag hade alla lyft på hatten och gratulerat till miljonbonusar.

Politikerna slipper dock inte undan sitt ansvar: Vattenfall ska både vara miljöföredöme och leverera miljardvinster till staten. Ekvationen går inte ihop.
Elpriserna har stigit kraftig pga alla " gröna" skatter, samtidigt som Vattenfall köpt brunkolskraftverk i Tyskland och Polen och schabblat med tysk kärnkraftssäkerhet.

Politikerna, oavsett färg, borde lyssna på industrins och fackens företrädare som hävdar Vattenfalls roll att leverera säker och billig el i Sverige framför att plöja ner övervinster i europeisk kolkraft.


RSS 2.0