miata

I helgen har jag kört en bussresa med ett gäng som förlade sin kick off där. Den här helgen råder fortfarande sommarvärme, som nu kanske sjunger på sista versen.

Hösten är nu obönhörligen i antågande, själv ser jag fram mot höst, jag gillar stillheten, den höga, klara luften och de hastigt mörknande kvällarna, då man kan skapa trivsam stämning med levande ljus.
Sommaren är förstås underbar, men jag skulle absolut inte vilja ha sommar året om.

I morse blev jag stoppad av en polis när jag kom körandes med bussen. Jag kände viss oro över om jag möjligen kört för fort, men det var nykterheten som kollades, så jag kunde andas ut.
Han kollade varken körkort eller färdskrivare. Min färdskrivare var trasig, men jag hade fyllt i blad manuellt, så det hade han gärna fått kolla också.

Det fruktansvärt trångt att trixa fram med den långa 15 meters bussen i de trånga gränderna. Som tur var hade ingen bilist parkerat tokigt, att backa en boogiebuss någon kilometer hör inte till livets höjdpunkter.
En dam hade varit där och rekat för några veckor sedan, men av erfarenhet vet jag att man inte kan lita alltför mycket på folk som aldrig rattat ett stort fordon, när de deklarerar att "det finns gott om plats".

Det finns många goda whiskysorter från Skottland, speciellt singlemalt från öarna Islay och Skye.

I förhållande till priset är Johny Walker i särklass. Red Label är obetydligt dyrare än illasmakande lågprismärken, men är redan den en av de godaste blendedsorterna. Inte konstigt att Johny Walker är världens mest sålda whiskymärke.
En av hemligheterna är det stora innehållet av Tallisker.

Black Label är förstås ännu bättre, Systemet har begärt 310 kr, och är avsevärt godare än de flesta riktigt dyra single malt.

En kuriositet är att Black Label var den gamle skurken Nixons favoritwhisky. Ett försonande drag hos en president det annars inte finns mycket gott att säga om.
Även Churchill lär ha varit stor Black Labelfantast. Och jag är stor Churchillfantast.

Nu till skandalen: Enligt uppgift ska Systemet sluta sälja Black Label! Det kommer inte ens gå att beställa!

Om detta är sant kommer jag skicka en protest till EU, ett solklart fall där Systemet begränsar utbudet och konkurrensen.

Jag har idag slängt in en annons på Blocket, där jag säljer min drygt fyra år gamla Crescent för endast 1.200 kr. Nypris är 6.000 kr.

Den har blivit överflödig efter det det lyckade köpet av min Specialized Sirrus. En snabb, lättrampad hybridracer med hög kvalitet. Inte ett enda fel. Den har nu rullat drygt 150 mil och ska in på kostnadsfri service på Cykelpunkten i Skövde.
Man får två gratis service om man köper ny cykel. Vilken näthandlare erbjuder det?

Jag har inte varit särskilt nöjd med min Crescent. Komponentkvaliteten lämnar en del i övrigt att önska. Visserligen har den rullat nästan 1.400 mil, men jag har fått byta och reparera en hel del.

Kontrasten mot min 80-talscrescent är anmärkningsvärd. Den har visserligen bara användts sparsamt, men det enda som är bytt är däcken! Originaldäcken av sedan länge nerlagda Trelleborg höll i nästan 10 år.
 
Den som köper min cykel har en del att fixa: Framhjulet glappar, kedja och drev är slitna, växelvirern är av, bromsbelägg slitna.

Först hade jag tänkt att köra min 80 talscykel i vinter, men tänkt om, den är nära nyskick och börjar få kultstatus. Jag har även hittat däck med vita däckssidor, tyvärr inte Trelleborg, så finska Nokian får duga.

Jag ska försöka hitta en bra, billig vintercykel med inbyggd växel. Idag hittade jag 7 växlad Crescent på Blocket för 500 kr. Den var förstås redan såld.

Jag har stört mig på några dåligt synkroniserade trafikljus i min stad, och skickade häromveckan ett mail till kommunen med mina synpunkter.

Jag fick ett rappt och tillfredställande svar. Samma sak kan jag säga om Skatteverket och Kommunens Miljöförvaltning.

Det verkar som offentliga verk skärpt till sig och ofta lever upp till devisen att vara allmänhetens tjänare.

Detsamma kan dessvärre inte alltid sägas om privata företag. Jag har exempelvis sagt upp bekantskapen med Tele 2, enbart beroende på deras usla kundservice.
Märkligt med tanke på att man lätt kan byta företag om inte galoscherna passar. Jag har numera Telia, trots att de är dyrare, men också bättre, inte minst på mobilnätets täckning.

Jag tror att för de flesta är en effektiv och trevlig kundtjänst guld värt. Satsa heller krutet där än på en massa jobbiga telefonförsäljare, jag tror det ger mer i det långa loppet.

Har man nöjda kunder kan man ta mer betalt och tjäna mer som affärsman. Jag känner många som handlar på nätet, därför att det är billigare.
Skivor och böcker kan jag tänka mig handla på nätet, inte mycket annat.

Dator och mobil har jag handlat på Onoff. Blir det något strul (och det har det blivit), har jag fått hjälp och kostnadsfri lånedator eller mobil.
Att reklamera något man köpt på nätet från ett annat land lockar inte, hellre betalar jag lite extra.

Jag skulle heller aldrig i livet köpa en begagnad bil på nätet osedd. Däremot är nätet oslagbart när det gäller att bilda sig en uppfattning om rätt pris.

Jag köpte en Nissan Primera för 35.000:-  för snart ett år sedan, av en firma. För några månader sedan traskade jag in i en bilhall i samma stad och hittade en exakt likadan, med samma miltal för 69.000:-. Skicket var också likvärdigt.
Jag mötte ägaren och påtalade detta. Han ansåg att jag köpt billigt. Man kan också uttrycka det annorlunda: Jag har betalt rätt marknadspris, han begär på tok för mycket, och det blir ännu en hyllvärmare i hallen.

Många nätföretag är riktigt oseriösa. Prylar som kan verka vara fynd, kan vara kopior eller kassa andrasorteringsvaror.

Ett seriöst företag är Amazon. Jag har köpt några CD skivor av Amazon. Snabb leverans och hög kvalitet. Med dagens låga dollarkurs ter sig priserna attraktiva.
Varningsflagg bör dock hissas för att man egentligen ska betala svensk moms. På mina Cd har jag "glömt" det, frågan är hur Skatteverket nosar upp köp av dyrare varor.

Jag undrar hur lönsamt det egentligen är att åka till Tyskland och köpa bil, något som varit närmast en folksport under senare år.
Jag besökte nyligen en Mazdahandlare i Frankfurt och tyckte priserna var i paritet med de svenska. Visst, urvalet är större i Tyskland.

I Sverige är begatmarknade iskall, lagren rekordstora. Ofta vill inte handlare ta ett inbyte ens med tång, men den som köper utan byte kan göra klipp. Kör din gamla bil så länge den håller, sen köper du en bättre begagnad, där finns pengar att spara.

Till och med Miata, den bil som kanske uppvisat minst värdeminskning verkar iskall. Utbudet är numera stort, många har importerat i tron att de gjort ett klipp.

Även senaste NC finns nu till salu från 150.000 kr, och förblir osålda.

Min Miata är till salu om någon hostar upp 50.000, fast jag erkänner att ett realistiskt värde är 25- 30.000, men då är det ointressant för mig, då kan jag nöta på min några år till.
Det finns Miator från 30.000, men då är de risiga, importerade med dubiös historik, och de säljs inte....

Sedan finns det pärlor från 75.000 kr, de verkar numera inte heller säljas särskilt lätt.

Det har aldrig funnits bättre möjligheter att göra en bra affär, något att glädjas över.

Det är statististikt sett extremt säkert att flyga. Att åka motorcykel ligger i andra änden, det är statistiskt livsfarligt!

Statistiken är ingen tröst för de anhöriga till personer som mist livet i den senaste tragedin med Spanairplanet. Haverikommisionen kommer till slut leverera ett tillfredställande svar varför olyckan inträffade.

Som lekman har jag förstås ingen kompetens att avge ett utlåtande, men kan ändå inte låta bli att spekulera över det faktum att Spanair hade taskiga finanser och enligt anställda piskade igenom besparingar, som kanske visar sig förödande.
Personal har protesterat och hävdat att kvaliteten inte går att upprätthålla.

Jag kan inte frigöra mig från tanken att olyckan drabbade just Spanair och inte ett ekonomiskt välmående bolag med seriösa säkerhetsrutiner.

Precis som estoniakatastrofen drabbade just Estline och inte Viking Line eller Silja Line. Ingen tillfällighet enligt min mening.

Tro inte på översmarta konsulter som stegar in i en organisation och käckt tillkännager att det går att skära hej vilt utan att det blir försämringar.
Byråkratiskt dödkött kan man förstås spara på, det har lågprisflygbolag bevisat som uppvisar vinst, kör med moderna, välservade plan och ändå har hög säkerhet.

Det kanske snart är dags att diskutera det svenska systemet med upphandling, där lägsta anbud vinner, men där kvaliteten inte alltid är så viktig.

Vi har exemplet med tågtrafiken i norrland, där Tågkompagniet höll hög klass. Connex vann anbudet på lägre pris, kvaliteten blev urusel och kunderna rasade över försämringrar.

Det finns liknande exempel med busstrafiken. Varför är så många förvånade över bussars och lastbilars dåliga bromsar?
Lägsta anbud gäller, därmed basta!

Själv är jag en konsument som hatar att betala överpris, och är djupt skeptisk till förmenta "premiummärken".

Dock känns det inte rätt att betala billigt till vilket pris som helst, exempelvis ett företag som skiter i miljön, har barnarbetare eller som allmänt har taskiga anställningsvillkor.

Problemet är att ett högt pris inte nödvändigtvis är en garant för justa villkor: Köp dyra Nikeskor, arbetaren tjänar ändå en spottstyver, Nike som företag skär guld med sina "premiumskor".

Vi konsumenter behöver bli mer kritiska, och myndigheter behöver bättre verktyg och resurser mot företag som inte håller måttet.

Jag har inte så många motton, men ett kan vara "Att resa är att leva". Nya miljöer, nya människor, nya intryck.
Samtidigt är det alltid lika skönt att komma hem. Att åter se familj, vänner och bekanta. Svensk filmjölk, eller något annat hemtamt.

Personligen behöver jag inte alltid ha så himla kul på semestern, eller köra ett späckat program. Att varva ner och vila är minst lika viktigt.

I sommar har jag bara två veckors semester, och är nu inne på de sista dagarna.

Jag drog en vecka till västra Balaton med Ryanair. Bytte plan i Frankfurt och vi landade på en fd sovjetisk militärflygplats nära Kesthely.
Flygplatsen var liten och med nätt huvudbyggnad. Jag föredrar små flygplatser, lätt och smidig in och utcheckning. Jag förstår varför Ryanair håller tidtabellen bäst av alla bolag.

Det rådde gammal hederlig charterstämmning på planet. När vi landat applåderades det. Strikta affärsresenärer tycker förstås detta beteende är töntigt, själv tycker jag det är kul med glada människor.
Visst, piloten gör bara sitt jobb som han är utbildad till, alternativet är skrämmande....

På plattan stod ett gammalt sovjetiskt transportplan och en gulmålad SAAB 900 av den gamla hederliga modellen. Jag var nyfiken på hur den hamnat där. Jag såg inte en enda SAAB i Ungern, utom där på plattan.
Kanske en svensk bilturist som dumpat sin gamla pajade SAAB?

Jag hade inte bokat något annat än flyget, jag tog en minibuss till Kesthely och promenerade till turistbyrån. Jag blev rekommenderad ett pensionat, men på vägen dit hittade jag istället en privatuthyrare som erbjöd ett litet hus, centralt, men lugnt läge.
Jag betalade ca 1.000 kr för en vecka, mycket prisvärt.
Familjen var jättetrevlig, de bjöd in mig en kväll på ett glas öl och gott hemgjort brännvin. Sonen var mycket cykelintresserad och hade en fin Meridaracer. Prisvärda och bra cyklar.
,
Vid ankomstdagen gick jag till stans största cykelaffär och hyrde en cykel av märket "Magellan, namnet taget efter en viss sjöfarare som gett namn åt ett visst sund.

Det fanns massor med cykelleder, det går cykelled runt hela Balaton, ca 20 mil. Nästa är åker jag nog dit igen och kommer cykla runt i lungt tempo på en tre, fyra dagar.

Jag drog först till Heviz, europas enda termalsjö med ljuvliga 33-34 grader. jag avskyr kalla bad.

Jag gjorde dagsutflykter längs med Balaton och inåt land. Det blev väl en 25- 30 mil på en vecka. Det fina med cykling är man kan förse sig med god mat och dryck utan att midjemåttet påverkas negativt.
Ungern har alltid varit ett matland.

Jag hann lösa böcker, något som jag annars har alldeles för lite tid med. "Pol Pots Leende", kan rekommenderas starkt.
Och en bra thriller av Frederick Forsyth som handlade om infiltration i Al Qaida. Vid sidan om Le Carré är Forsyth min favorit som thrillerförfattare.
Samt en bra skottsk deckare av Ian Ranking. Jag hann även påbörja en biografi över Desmund Tutu, denne godhetens apostel.

Så kan det gå ner man reser själv, har tid och är i avsaknad av TV, radio, och dator. Det stämmer till eftertanke, kanske vi moderna människor ägnar massa tid åt strunt, inte minst på nätet?

Den enda delvis misslyckade utflykten gick till ett termalbad som innebar en 8-9 mils cykling. Väl framme visade det sig mer vara mer av ett "äventyrsbad", med en massa stojande barnfamiljer. Hutlöst dyrt inträde dessutom.
Jag älskar termalbad där lugn och harmoni råder, inte en massa skrikande, stojande barn, rutschbanor, konstgjorda vågor och annat trams.

Istället hittade jag ett trevligt värdshus och intog en god gulaschsoppa och en kall pilsner, innan jag återvände.

Jag var rejält mör på kvällen, och efter en rejäl wienerschitsel hängde jag på en båtutflykt på kvällen. Kvällen var vacker och stilla och besättningen bjöd på ett glas "Champagne" som var helt ok. Inte sötsliskig som den ryska sekten.

Semestern var lyckad och jag åker gärna tillbaka igen, vilket jag avser göra nästa år.

För den intresserade kommer jag göra en reseskildring. Först några foton, som ersätter de vykort jag inte skrivit. jag tänker på miljön och väljer att visa egna kort på bloggen istället.

På tisdag morgon, i svinottan, sätter jag mig i Miatan och drar till Skavsta flygplats, där jag hoppar på Ryanairplanet till Frankfurt, där byter jag plan för slutdestination Balatonsjön i Ungern.

Inget är bokat, och jag har inte alls planerat var jag vill bo, det bestämmer jag när jag kommer dit. Som det känns nu, kommer jag bo i Kesthely och försöka hitta ett trivsamt privatrum eller pensionat.

I mitten av augusti är det fortfarande högsäsong vid Balaton, men min erfarenhet är att  det alltid finns boende, oavsett tid.

Dagarna kommer ägnas åt bad, cykelturer och bokläsning. Kvällarna åt god ungersk mat, och kanske ett glas tokajervin på någon uteservering och sedan relativt tidigt sängående med en god bok som läses till ögonlocken blir tunga.
Sena nätter, brudar och klackarna i taket hör historien till för min del.

Dels är man stadgad, och vill så förbli, dels är det bara att gilla läget och inse att man blivit medelåders och inte längre tycker det är kul att röja på nätterna.

Det hade förstås varit roligt att ta Miatan. Bilen ger en frihet som inget annat transportmedel. Själva resan blir ett nöje i sig, som  att ta sig över Tatrabergen från Zakopane till Slovakien, med vidunderligt vacker natur.

Nu avgjorde priset, 750 kr tor!!!

Dessutom har jag bara två veckor i sommar, resterande tre tas ut höst, då jag och min fru drar till Thailand.

Andra veckan blir jag hemma ett par dagar, sedan tar jag Miatan och åker och hälsar på släkt och vänner några dagar.

Sedan väntar höst och jobb. Den sista helgen i augusti ska jag köra en bussresa till Fiskebäckskil, jag funderar på att stanna en natt, västkusten är som bäst under sensommar, då de flesta turisterna åkt hem, och lugn och harmoni råder. 

Jag kommer resa med lättast tänkbara packning, så datorn får stanna hemma. Jag kommer troligen inte leta efter något internetcafé, det finns roligare saker att göra. Blogguppehåll alltså!
Kameran följer dock med, så jag hoppas kunna leverera några rättvisande bilder.

 Det finns onödigt många bilmodeller i världen. De flesta tillför inget.

Däremot finns det alldeles för få sportbilar, som ger valuta för pengarna.

Därför är det glädjande nyheter att VW planerar en ny, lätt, mittmotorbil i överkomlig prisklass (hur överkomlig återstår att se.)

Bilen kommer bli lätt med mycket aluminium och flera snåla diesel och bensinmotorer erbjuds. Designen blir förhoppningsvis helrätt med Walter da Silva, mannen som bl.a ritat den snygga sedanen Alfa Romeo 156, en av få blivande klassiker från senare år.

Personligen tycker jag det är tråkigt att Toyota slutat tillverka MR2, en blivande klassiker med låg vikt, låg bränsleförbrukning, fina prestanda och sanslöst högkvalitativ.

Toyota tillverkar förmodligen världens bästa bilar, men ack, så tråkiga. Dags att se upp för VW!

Denna sommar har debatten gått hög  med FRA. Jag anser att debatten hamnat helsnett.
FRA har jag redan avhandlat, och har inget att tillägga.

Ett löjets skimmer vilade över den folkpartistiska riksdagskvinna som menade att de nya, smarta korten i kollektivtrafiken kan vara integritetskränkande.
Jag är också skeptiskt till korten, men av andra skäl, för dyrt och krångligt.

Jag har rest i totalitära stater och rekommenderar ett besök i Stasimuséet i fd Östberlin. Då får man perspektiv.

Nu till ett par saker som upprör mig, och som borde uppröra fler.

Eu parlamentarikern Anders Wijkman är inte en person som står överst på min förtroendelista. Han har profilerat sig som en miljökämpe, som tillämpar den marxistiska teorin att ändamålen helgar medlen.
Samtidigt som han uttryckt politiskt korrekt skepsis mot FRA, lanserar han det hårresande förslaget att varje människa ska förfoga över ett "miljökonto", där allt registreras. Alla resor, alla inköp, alla aktiviteter!
Snacka om övervakningssamhälle!

Salige, eller osalige Mielke, stasichefen, skulle förtjust applådera, om han levat.

Det andra hårresande förslaget kommer från försäkringsbolag som vill registrera hur bilar körs och som "generöst" vill ge lägre premier till bilar med säkerhetsutrustning som antisladd, alkolås och vad det nu kan vara.

Det kan vid första anblick låta vettigt, men misstänksam som jag är, handlar det bara om att kamma in mer pengar.

Alla har inte råd eller lust att betala för de senaste miljö och säkerhetsbilarna. När politiker ständigt höjer bensin och försäkringskatter, blir inte alternativet att sluta köra bil, utan istället nöta på den gamla.

Missförstå mig rätt, jag har inget emot moderna och säkra bilar. Samtidigt är föraren den enskilt viktigaste säkerhetsfaktorn.

Det glasklart rättvisa är att den olycksfria föraren ska ha låga premier, den som ställer till det ska betala.

Själv har jag aldrig varit inblandad i enda trafikolycka, kalla det tur om ni vill, men självklart ska jag ha högsta premierabatt, även om jag av olika skäl inte kör just den bil som försäkringsbolagen tycker jag ska köra.

Det något konstigt med debatten, när folk upprörs över att man skannar potentiella brottslingar, men inte tycks bry sig när vanligt, hårt arbetande folk, kontrolleras.

Ett nytt regnoväder är på ingång, där SMHI utfärdat klass 2 varning. Skövde är en bra stad att bo i vid oväder, Billingen skyddar från hårda västliga vindar, alla oväder kommer från väster. Skövde ligger högt, och risken för översvämningar är minimal, utom för stadsdelen Östermalm, där jag inte bor.

Jag fascineras och njuter av oväder, när man själv sitter torrt och säkert och kan se skådespelet.

Jag minns ett häftigt åskoväder vid Balatonsjön. Vi satt i en bergsby på norra sidan på en veranda med tak och smuttade på torrt vitt vin från trakten.
Jag hade milsvid utsikt, och såg blixten slå ner flera gånger i samma åskledare. Skådespelet varde 2-3 timmar.

Jag kände mig upprymd, naturens krafter och insikten om hur skör tråd livet hänger på.

Jag sitter nu på balkongen och blickar ut över himlen ovanför Billingen. Det är vindstilla, himlen är blyerstgrå med hotfulla mörka stråk.
Om några timmar brakar det loss, uppemot 100 ml kan det bli, närmaste dygnet. För bara några dagar sedan kom en hel månads regn på ett dygn i vissa delar av södra Sverige.

Förra regnet orsakade sommarens andra förkylning hos mig, jag cyklade hem blöt in i märgen, kraftigt nerkyld tog jag ett hett bad och en kopp te, det hjälpte inte, förkylningen var ett faktum.
Jag får skylla mig själv, en hygglig arbetskamrat erbjöd skjuts i sin bil, men idiotiskt envis som jag är skulle jag bara cykla, sådan är jag.

Det som inger obehag är om dessa oväder är en försmak av vad som komma skall som en konsekvens av växthuseffekten.

Den nyss avlidne författaren Norman Mailer var pessimistisk på sin ålders höst. Han menade att mänskligheten är dopad av flödande olja och att apokalypsen väntar.

Vi behöver ny teknik utan CO2 utsläpp. Det är redan på gång, frågan är om det inte redan är försent. Naturen kommer alltid överleva, frågan är om mänskligheten gör det.

Varför diskuteras inte jordens överbefolkning? Kina har som enda land haft effektiv födelsekontroll, och kunde haft ett ännu värre läge.
Nu senast i OS samanhang har Kina fått kritik för detta. Tvärtom, Kina borde få en eloge för detta.

MG är klassisk brittisk tillverkare av sportbilar. På den tiden det begav sig gjorde man prisbilliga, körglada sportbilar, ett koncept som idag endast förvaltas av Mazda MX-5.

Jag har länge varit förvånad att ingen seriös konkurrent till Miata inträtt på scenen.

När BMW i mitten av nittiotalet köpte Rover, följde ett antal avsommnade brittiska märken med på köpet. Triumph brydde man sig inte om att återuppliva, däremot MG, där man lanserade mittmotorbilen MGF.

Designen var helrätt, tyvärr var resten riktigt kasst, och MGF gick i graven när BMW sålde Rover till kineserna för symboliska 1 pund.

Jag blev idag riktigt glad när jag hörde att MGF återuppstår från de döda och snart åter produceras i MG:s klassiska fabrik i Longbridge.

Alla delar görs i Kina, monteringen sker i Longbridge.

Jag hade för ett antal år sedan det tvivelaktiga nöjet att köra en MGF på Mantorp. En kass bil: Lynniga vägegenskaper, opålitlig Rover K- motor, och en växellåda som inte hör hemma i sportbil.
Nej tack! var mitt omdöme och jag återvände tacksam till min Miata.

Kanske finns nu anledning att tänka om. I England, som har erkänt höga bilpriser kommer nya MGF kosta runt 200.000 kr.
Kan kineserna fixa bilen, så den hamnar nära miataklass, kan den bli en seriös utmanare.
Många bilar är redan bokade, trots att inga ännu är levererade.

Det skrattas med rätta åt kinesisk bilindustri idag, frågan är bara hur länge. Ingen skrattar längre åt japansk eller ens koreansk bilindustri.

Hoppas på framgång, det behövs fler roliga bilar i överkomlig prisklass. Lotusbaserade Caterham går som tåget och självaste Lotus går lysande med malaysiska ägare. Fast de är förstås dyrare och exklusivare.
Lotus har har även satsat på miljövänlighet, så tagelskjortan måste inte nödvändigtvis på för sportbilsälskare.

700.000 kr är inte astronomiskt, det ska vara 700 miljoner!!!