Den som är satt i skuld är inte fri

Ungern är ett land i fritt fall, och närmast bankrupt. Valutan forinten störtdyker och nu får man drygt 3.400 forinter för en svensk hundring, när jag var i Budapest för ett drygt år sedan, fick man " bara" 3000 forint.

Snart är Ungern ett lika billigt land att semestra i som under kommunisttiden, och visst är det behagligt att kunna flyga dit för under tusenlappen och bo på Gellert och bada härliga termalbad och äta god mat och bakelser på Gerbaud och avrunda med ett glas tokajervin till lågpris.

Men myntets baksida är förstås djupt tragisk. Ungern var redan djupt skuldsatt under kommunisttiden. På lånade pengar hade Ungern den bästa levnadsstandarden bakom järnridån.

När man gick med I EU lånade många ungrare pengar av schweiziska banker till halva räntan mot den ungerska. Idag ser vi vidden av tragedin, fastighetbubblan har kraschat, ungerska valutans förfall gör att skulderna bara ökar, även för den som fortfarande kan amortera...

Som detta inte är nog, sätts nu den nyvunna demokratin ur spel. Och jag tänker då inte enbart på det faktum att ungerska folket enligt omvärlden röstat fram " fel" regering som förvisso har tagit en del tvivelaktiga beslut som att avskaffa en oberoende Riksbank, inskränkning av religionsfriheten och en del annat.
Nej, säger EU och den liberala gruppen, de mest politiskt korrekta, vill straffa Ungern. Och EU hotar: Inga nödlån om ni inte ändrar er!

Och så blir det, redan i kväll hör man ungerska politiker kräla i stoftet och säga: Vi är beredda att diskutera allt.

Men hur mår ungraren, detta stolta folk, över att ödmjukt stå med mössan i hand? Rätt illa, är min gissning.

Inte många tiotals mil från Ungerns västligaste utpost ligger Schweiz, och det välmående Österrike gränsar direkt.

När nu EU krakelerar, är det endast liberaler, i Sverige representerade av Carl B Hamilton och i EU parlamentet Cecilia Malmström som ser EU i rosenrött. Vi andra kanske fortfarande ser vissa fördelar, men också förfärande obalanser.... Sovjetunionen var också ett imperium som kraschade. Och Hansan och Romarriket....

Varför framhålls inte Schweiz oftare som ett föredöme? Kanske världens bästa land att leva i. Och vad jag vet det mest demokratiska, där medborgarna ofta får rösta om enskilda frågor.

Junilistan har rätt, EU håller på att bli en byråkratisk mardröm. Kafka ler nog vemodigt ironiskt i sin himmel.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0