Hjulglädje och galenpannor

Som busschaffis, cyklist, privatbilist och mer sällan tågresenär och flygresenär (det sista dock bara vid start och landning), njuter jag till fullo av en mänsklighetens mest gudomliga uppfinningar: Hjulet. ( Och dess naturliga derivat, däcket)

Vid mogen medelålder har jag själv kört några hundra tusen mil, åkt som passagerare ytterligare ett antal tusen mil.... Bara min nyaste cykel, en sporthybrid av märket Specialized Sirrus, har snart rullat 900 mil.

Undrar hur många varv mina hjul rullat på alla fordon jag upplevt frihet och mobilitetens eufori med? Att med bussen susa fram en sen kväll med fullmåne som blänker i asfalten och stjärnhimmel och stänga av stereon för att njuta av däckens vinande mot asfalten.

Eller när jag rullar på cykeln i medvind i nerförslutning, mätaren visar 35 km/h utan ansträngning, och det där ljuvliga frasande lätet från däcken.

Minns även hjulglädje med min Mazda Miata, som jag försett med hyffsat kompetenta Barum-däck. Med 3 kilos tryck var det glädjeskrik när jag laddade för fullt på Kinnekulle- Ring eller nerför bergspassen i Tatrabergen, eller i lugnt tempo tog ljudintryck från det sonora ljud som stålradialdäck framkallar.

Ett tåg som rullar fram genom natten är något verkligt romantiskt, utan att börja dra alltför ekivoka associationer med dunket över skarvar,  och ett förälskat par i en lyxhytt...Jag bor någon kilometer från stambanan i Skövde, och verkligen älskar ljudet av godståg som passerar genom natten... Där där dröjande, sakta avtagande ljudet. lagom avlägset ger samma behagligt sövande effekt på mig, som jag minns att man som barn blev vaggad till sömns av en öm moder.

De flesta människor gillar musik, även om smaken varierar enormt, liksom vad som anses vara kvalitetsmusik. Däremot diskuteras rätt sällan vackra ljud som industrisamhället erbjuder.

Exempelvis det vinande, klangfulla ljudet som stålradialdäck avger. Eller motorljudet från en Scania V8. Just motorljud kan vara väldigt vackra ( Och hemskt fula, som tvåtaktsknattret från en trimmad moped) Alfa Romeos klassika twincam fyrcylindriga maskin har ett gudomligt ljud, liksom BMW:s raka sexcylindriga maskiner. Exemplen kan mångfaldigas....

Mänskligheten är fantastisk, som kan uppfinna sånt som hjulet. Samtidigt tar man sig för pannan över hur mycket galenskap som råder i världen.

Låt mig nämna något: Snart blir vi 7 miljarder, och det är på tok för mycket! Alla länder borde följa Kinas exempel, och införa en maxgräns på två  barn. De som väljer att inte skaffa barn borde premieras. Skulle vi genom födelsekontroll kunna hålla en befolkning på sikt mellan 2 och 3 miljarder, skulle vi kunna rädda miljön och alla kunna leva på en västeuropeisk standard.

Eurokrisen: Idag enades man om att skjuta till ohyggligt mycket pengar, skriva av Greklands skulder med 50%, börserna över hela världen tog ett glädjeskutt, ändå är detta bara ett litet steg på en ytterst osäker stig...
Sedan kan man undra över den grekiska mentaliteten, de är förbannade att EU nu kräver att att kontrollera att åtgärder verkligen sker... Hallå, har man inte fattat att den som är satt i skuld inte är fri?
Det mest tvivelaktiga är det tyskhat som nu sprids i Grekland, där man gör kopplingar till nazismen... Hallå igen, är det inte ( som vanligt!) tyskar som betalar för konsekvenserna av det rent kriminella vanstyret som Grekland uppvisat! Lite ödmjukhet kanske....

Parallellen till SAAB kan göras, även om det inte är av samma dignitet: Jag gissar att man i framtiden kommer slå fast att det hade varit bättre att kånka såväl SAAB som Grekland från början, utan pardon. Den här segslitrna tragedin vi nu bevittnar kommer få ett ohyggligt högt pris, som även skötsamma länder och medborgare måste betala.

Det hade varit bättre att kränga såväl Grekland som SAAB till Kina, redan för något år sedan. Det sorgliga drama som nu utspelar sig, gynnar bara patetiska halvfigurer. Igår läste jag att Muller gett sig själv en ersättning på 18 miljoner. Frågan är om han sitter i så kul sits, vid den oundvikliga konkursen blir han skyldig skurken Antonov rätt mycket pengar, Antonov är inte en kille man vill vara skyldig stålar, det finns stories om dödsfall och rena maffiafasoner kring Antonov, visserligen obekräftade....

Vi lever i en rätt obehaglig tid, det är tur det går att ätt ägna sig åt eskapism: En Tatifilm, Ben Webster på stereon, eller vackra fordon som avger ljuvliga ljud och som rullar på hjul.

För att avrunda: Idag retade jag mig på Louise Epstein: Apropå de tragiska översvämningarna I Thailand, hon hade bjudit in ett par meteorologer som förklarade att det inte går att fastslå att det har med ett förändrat klimat att göra. Svaret var inte det önskade, och hon var grinig, det känns inte journalististiskt seriöst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0