Såpan SAAB
Idag avgick den legendariske SAAB chefen Bengt Åke Jonsson. Elaka tungor har liknat honom vid Bagdad Bob. Ett enligt min mening taskigt tillmäle. Karlen är egentligen en hjälte, som likt Don Quiote kämpat mot väderkvarnarna.
Men nu har han fått nog, inser att spelet är förlorat, inte minst när Antonov, den skumme ryske mångmiljardären har desavouerat hela affärsplanen.
Antonov, en iskall, hård, hänsynslös affärsman har förstås ett syfte med sitt agerande. Vissa naiva människor tror fortfarande att han är en idealistisk bilentusiast som vurmar för märket SAAB.
Sanningen är nog snarare att han vill krama ur så mycket kulor ur den döende patienten som möjligt.
Riksgäldens chef Bo Lundgren gör nog alldeles rätt i att försöka hålla i skattebetalarnas slantar så gott det går. Risken att EIB- lånet försvinner i den allmänna konkursen är påtaglig, och att skattebetalarna åker på en miljardsmäll.
Vi ska vara djävligt tacksamma att de rödgröna inte hade makten, då hade smällen för skattebetalarna blivit avsevärt högre, kanske hundra miljarder!
Det känns sorgligt att SAAB nu igen tycks stå vid vägs ände. Jag har själv aldrig ägt någon SAAB och är ingen entusiast, men precis som Citroen och Panhard har man gjort en del egensinniga och intressanta bilmodeller... Och många tråkiga och intetsägande.
En annan träkig nyhet i veckan, nu är det bekräftat att Pininfarinas saga i Uddevallafabriken definitivt är slut. Det är bara att inse att i globaliseringseran vi nu befinner oss i, är inte Frankrike eller Italien längre ledande inom bildesign, nu kommer andra aktörer som gör jobbet lika bra, eller bättre, till en lägre kostnad. Det kan lika gärna vara Sydkorea, Japan eller Indien.
Fast den särpräglade, nationella identited bilar hade förr, är sorgligt nog borta.
SAAB har ovanligt många klassiker på sin meritlista, för att vara en så liten tilverkare: Ursaab 92, 99, 900 och 9000 kommer alla bli klassiker.
Men nu har han fått nog, inser att spelet är förlorat, inte minst när Antonov, den skumme ryske mångmiljardären har desavouerat hela affärsplanen.
Antonov, en iskall, hård, hänsynslös affärsman har förstås ett syfte med sitt agerande. Vissa naiva människor tror fortfarande att han är en idealistisk bilentusiast som vurmar för märket SAAB.
Sanningen är nog snarare att han vill krama ur så mycket kulor ur den döende patienten som möjligt.
Riksgäldens chef Bo Lundgren gör nog alldeles rätt i att försöka hålla i skattebetalarnas slantar så gott det går. Risken att EIB- lånet försvinner i den allmänna konkursen är påtaglig, och att skattebetalarna åker på en miljardsmäll.
Vi ska vara djävligt tacksamma att de rödgröna inte hade makten, då hade smällen för skattebetalarna blivit avsevärt högre, kanske hundra miljarder!
Det känns sorgligt att SAAB nu igen tycks stå vid vägs ände. Jag har själv aldrig ägt någon SAAB och är ingen entusiast, men precis som Citroen och Panhard har man gjort en del egensinniga och intressanta bilmodeller... Och många tråkiga och intetsägande.
En annan träkig nyhet i veckan, nu är det bekräftat att Pininfarinas saga i Uddevallafabriken definitivt är slut. Det är bara att inse att i globaliseringseran vi nu befinner oss i, är inte Frankrike eller Italien längre ledande inom bildesign, nu kommer andra aktörer som gör jobbet lika bra, eller bättre, till en lägre kostnad. Det kan lika gärna vara Sydkorea, Japan eller Indien.
Fast den särpräglade, nationella identited bilar hade förr, är sorgligt nog borta.
SAAB har ovanligt många klassiker på sin meritlista, för att vara en så liten tilverkare: Ursaab 92, 99, 900 och 9000 kommer alla bli klassiker.
Kommentarer
Postat av: Joakim
Hoppas du har fel men troligen har du rätt..
Trackback
