Tillbaka!

Bloggen har lämnats orörd under min nästan fem veckors Thailandsvistelse.

Efter ett par dagar hemma känner jag mig fortfarande lite jetlagad och lite deppig: Två dödsfall har inträffat under min semester, ingen nära anhörig, men en kollega och en god väns mor.

Jag är snart ett halvsekel gammal och inser alltmer hur kort livet är, och på vilken skör tråd det hänger, och skörheten tilltar för varje år....

Bästa medicinen när tillvaron känns tung är att bita ihop och jobba och träffa arbetskamrater och inte grubbla för mycket.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0