Veckan som gick
Veckorna rullar på, nu är det äntligen helg, och nästa tisdag drar jag till Thailand med China Air, via Peking.
Inte så mycket är planerat, först några dagar i Bangkok, vi ska bo på lyxiga Banyan Tree. Normalt har jag inte råd att bo så snofsigt, men vissa omständigheter gör att det blir billigt, bara att tacka och glädjas!
Sedan drar vi norrut, mot Korat. En båttur på Mekong är inplanerad, och en sväng till Laos. Sedan kusten och öar.
Fem veckor, och inte överdrivet inplanerat!
Veckan som gick var händelserik, inte för mig, men ute i stora världen. Katastrofen i Haiti är bara så fruktansvärd. Så grym och skoningslös moder natur kan vara!
Paradoxalt nog tror jag ändå det kan komma något gott ur katastrofen: Nu strömmar bistånd till Haiti, skuldavskrivning kommer att ske och krav kommer ställas på att Haiti äntligen kan få en kompetent ledning.
Den korrumperade elit som hittils endast skott sig själva på fattiga människors bekostnad kommer förhoppningsvis aldrig tillbaka.
I det korta perspektivet är det bra att USA tar kommandot och skickar massa militär och administrerar allt. Sedan måste landet ställas under FN protektorat under flera år, tills förhoppningsvis en haitisk elit i diasporan kan ställa upp och styra landet demokratiskt och kompetent.
Hjälporganisationer måste också granskas kritiskt. Röda Korset betalar styrelsen skyhögt: Bengt Westerberg får drygt 800. 000 kr om året, och han har tid att sitta i andra styrelser.
Finansmannen Roger Akelius tycker inte Westerberg är värd sin lön, utan satsar hundra miljoner på barnhemsprojekt med mer slimmad organisation.
Här hemma har valrörelsen dragit igång på allvar: Det hölls partiledardebatt i riksdagen. Jag hörde det mesta och tyckte det var rätt trist, man framhöll sin egen förträfflighet och motståndarens tafflighet, utan nämnvärt med fakta.
De som utmärkte sig positivt var Ohly och Björklund, som gick på hårt, men ändå med gott humör och ömsesidig respekt.
Jag tror bägge dessa herrar gillar varandra, och att fightas verbalt. Ungefär som Bildt och Schymann som uppenbarligen trivdes i varandras sällskap.... ( Förresten är de rätt lika utseendemässigt, de kunde mycket väl vara syskon).
Jag känner igen det där syndromet själv, det finns vissa "fiender" och meningsmotståndare som jag uppskattar mer än vissa "vänner"....
Sedan har vi den eviga eldiskussionen. Maud Olofsson gick hårt åt Vattenfall för stängda kärnkraftverk och dyr el i elbristens spår.
Att sticka ut hakan kan dock vara farligt för Maud och Centern, som genom energiuppgörelsen med socialdemokraterna bär ansvar i allra högsta grad: Den misslyckade avregleringen och den vettlösa stängningen av Barsebäck.
Till sist, FN:s klimatpanel: Jag brukar fästa föga vikt vid konspirationsteorier och ha förtroende för experter. Nu verkar det som kritiskt vetenskaplig granskning av denna panel gravt åsidosatts.
Först skandalen vid East Anglia, igår visade det sig att de gjort en felräkning på 350 år, man kände till felet utan att korrigera rapporten!
Jag har absolut ingen kompetens i ämnet, men en släkting sa för ett tag sedan när vi diskuterade växthuseffekten, att han alltid blir väldigt kritisk, när "alla", experter eller inte, tycker likadant.
Inte så mycket är planerat, först några dagar i Bangkok, vi ska bo på lyxiga Banyan Tree. Normalt har jag inte råd att bo så snofsigt, men vissa omständigheter gör att det blir billigt, bara att tacka och glädjas!
Sedan drar vi norrut, mot Korat. En båttur på Mekong är inplanerad, och en sväng till Laos. Sedan kusten och öar.
Fem veckor, och inte överdrivet inplanerat!
Veckan som gick var händelserik, inte för mig, men ute i stora världen. Katastrofen i Haiti är bara så fruktansvärd. Så grym och skoningslös moder natur kan vara!
Paradoxalt nog tror jag ändå det kan komma något gott ur katastrofen: Nu strömmar bistånd till Haiti, skuldavskrivning kommer att ske och krav kommer ställas på att Haiti äntligen kan få en kompetent ledning.
Den korrumperade elit som hittils endast skott sig själva på fattiga människors bekostnad kommer förhoppningsvis aldrig tillbaka.
I det korta perspektivet är det bra att USA tar kommandot och skickar massa militär och administrerar allt. Sedan måste landet ställas under FN protektorat under flera år, tills förhoppningsvis en haitisk elit i diasporan kan ställa upp och styra landet demokratiskt och kompetent.
Hjälporganisationer måste också granskas kritiskt. Röda Korset betalar styrelsen skyhögt: Bengt Westerberg får drygt 800. 000 kr om året, och han har tid att sitta i andra styrelser.
Finansmannen Roger Akelius tycker inte Westerberg är värd sin lön, utan satsar hundra miljoner på barnhemsprojekt med mer slimmad organisation.
Här hemma har valrörelsen dragit igång på allvar: Det hölls partiledardebatt i riksdagen. Jag hörde det mesta och tyckte det var rätt trist, man framhöll sin egen förträfflighet och motståndarens tafflighet, utan nämnvärt med fakta.
De som utmärkte sig positivt var Ohly och Björklund, som gick på hårt, men ändå med gott humör och ömsesidig respekt.
Jag tror bägge dessa herrar gillar varandra, och att fightas verbalt. Ungefär som Bildt och Schymann som uppenbarligen trivdes i varandras sällskap.... ( Förresten är de rätt lika utseendemässigt, de kunde mycket väl vara syskon).
Jag känner igen det där syndromet själv, det finns vissa "fiender" och meningsmotståndare som jag uppskattar mer än vissa "vänner"....
Sedan har vi den eviga eldiskussionen. Maud Olofsson gick hårt åt Vattenfall för stängda kärnkraftverk och dyr el i elbristens spår.
Att sticka ut hakan kan dock vara farligt för Maud och Centern, som genom energiuppgörelsen med socialdemokraterna bär ansvar i allra högsta grad: Den misslyckade avregleringen och den vettlösa stängningen av Barsebäck.
Till sist, FN:s klimatpanel: Jag brukar fästa föga vikt vid konspirationsteorier och ha förtroende för experter. Nu verkar det som kritiskt vetenskaplig granskning av denna panel gravt åsidosatts.
Först skandalen vid East Anglia, igår visade det sig att de gjort en felräkning på 350 år, man kände till felet utan att korrigera rapporten!
Jag har absolut ingen kompetens i ämnet, men en släkting sa för ett tag sedan när vi diskuterade växthuseffekten, att han alltid blir väldigt kritisk, när "alla", experter eller inte, tycker likadant.
Kommentarer
Trackback
