Busschaufför, världens bästa jobb!
Det är långt ifrån alltid rubriken är sann: Obekväma arbetstider, ibland väckning klockan 4 en januarimorgon, ibland slutar man just 4 på morgonen. Att köra arbetspendlare till Mariestad en grå novembermorgon är inte särskilt glamoröst, passagerarna önskar sig nog någon annanstans också....
För mig överväger dock fördelarna: Att mer fritt kunna välja arbetstider än ett 9 till 5 jobb. gillar man att köra och träffa människor är det lättförtjänta pengar, även om inte lönen är särskilt hög.... Vissa kollegor klagar över stress, själv känner jag ingen stress, blir man sen får man förklara varför för eventuellt irriterade passagere, de flesta är vettiga och förstående.
Men ibland inträffar magiska ögonblick, som i helgen när jag körde ett sällskap till Smögen: Stora, blåsvarta åskmoln tornade upp sig över himlen över Grästorp, det blixtrade och regnet piskade.
Väl framme I Smögen var det redan natt, månen blänkte över havet och de kala klipporna.
Sedan körde jag utan passagerare tillbaka till Skövde. E6 var nästam tom på trafik, den bekväma volvobussen tuffade i 100 km/h, månljuset blänkte i asfalten och jag fiskade fram några gamla Earth, Wind& Fire cd som jag inte lyssnat på länge och sjöng med Maurice White, en otänkbar handling om någon råkar lyssna....
Trots den sena timmen var jag inte det minsta trött, och hade gärna kört några timmar till!
För mig överväger dock fördelarna: Att mer fritt kunna välja arbetstider än ett 9 till 5 jobb. gillar man att köra och träffa människor är det lättförtjänta pengar, även om inte lönen är särskilt hög.... Vissa kollegor klagar över stress, själv känner jag ingen stress, blir man sen får man förklara varför för eventuellt irriterade passagere, de flesta är vettiga och förstående.
Men ibland inträffar magiska ögonblick, som i helgen när jag körde ett sällskap till Smögen: Stora, blåsvarta åskmoln tornade upp sig över himlen över Grästorp, det blixtrade och regnet piskade.
Väl framme I Smögen var det redan natt, månen blänkte över havet och de kala klipporna.
Sedan körde jag utan passagerare tillbaka till Skövde. E6 var nästam tom på trafik, den bekväma volvobussen tuffade i 100 km/h, månljuset blänkte i asfalten och jag fiskade fram några gamla Earth, Wind& Fire cd som jag inte lyssnat på länge och sjöng med Maurice White, en otänkbar handling om någon råkar lyssna....
Trots den sena timmen var jag inte det minsta trött, och hade gärna kört några timmar till!
Kommentarer
Trackback
