Olikheter förstärker

Ibland behöver man dra ett djupt andetag och fundera över vem man är, vilka värderingar man har och vad man vill få ut av livet.

Med åren får man större självsäkerhet och ett mer avspänt förhållande till livet.

Själv är jag ganska sval och dinstanserad och beter mig alltid känslomässigt behärskat även om jag är arg eller ledsen.
Som jag själv föreställer mig brittisk, använder jag mig gärna av understatesment även om jag är rejält uppbragd.
Ibland kan det vara en fördel att att vara cool och kontrollerad, men inte alltid. Man kan uppfattas som kylig och oengagerad .

Just därför dras jag till varma känslomänniskor. Jag dras till motsatsen mot mig själv. Det kan gälla relationer till det motsatta könet.
Jag kvävs av konsunsus, när allt för lika människor kliar varandra om ryggen.

I Sverige är vi snabba att fördöma allt för känslomässiga reaktioner. Jag som själv är aggressionshämmad instämmer inte.

Därfor gillade jag när israeliske ambassadören löpte amok och förstörde konstverket föreställande en vacker palestinsk kvinnlig självmordsbombare i en swimingpool med blodrött vatten.
Det skedde i Stockholm och skandalen var ett faktum. Jag törs dock sätta en slant på att konstnären egentligen var väldigt nöjd.

Samma sak med en låt inför eurovision schlagerfestivalen som var en parodi på Ryssland. En attaché på ambassaden löpte verbal amok och blev oerhört förolämpad.
Han menade att de som stod för framträdandet var sinnesjuka och borde spärras in på mentalsjukhus.
Visst kan man ifrågasätta vad han säger, men visst är det härligt med människor som reagerar mitt bland alla likgiltiga coola människor.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0