Liza Marklund
Jag är varken feminist eller intressad av genusdebatter. Dock känner jag avsmak inför detta hatfyllda drev som går mot Liza Marklund. Hon har mitt oreserverade stöd.
Jag har inte läst boken som är skälet till att debattens vågor går höga. Det kanske finns fog för kritik. Men mig veterligt är det en roman och inte en biografi det handlar om. Finns det någon vettig människa som anser att en roman bör vara en i alla detaljer korrekt faktabok? Då skulle de flesta romaner vara synnerligen tråkiga.
Jag gillar deckare och har läst några av Marklund. Jag tycker inte de är jättebra, jämfört med storheter som Elisabeth George, eller min personliga favorit, Denise Mina som har underbara och trovärdiga personporträtt och med svart humor gestaltar ett hjärtlöst samhälle med enorma klasskillnader.
Ändå förtjänar Liza Marklund respekt. Hon tjänar grymt med pengar och jag må vara amerikansk i denna uppfattning, men jag beundrar människor som tjänar pengar, på laglig väg.
Där har vi pudelns kärna: Avundssjukan. Björn Ranelid lamenterade ynkligt att Liza säljer mycket mer än han själv.
Ranelid gör bara bort sig. Hans böcker kanske håller högre klass, jag har ingen åsikt, då jag inte läst något av Ranelid.
Men han borde istället storsint gratulera Marklund till försäljningframgången.
Den konstigaste kritiken gäller valet av bokförläggare (samma som Guillou). Han har blivit dömd för kvinnomisshandel, en avskyvärd handling. Men han har fått sitt straff och gått psykoterapi.
Det dåliga samvetet får han förstås leva med resten av sitt liv, men ska han ha yrkesförbud resten av sitt liv? Och Marklund har lika lite skuld i detta som Guillou ( som inte fått kritik i val av förläggare).
Detta är en annan diskussion, det säkert rätt att en pedofil aldrig någonsin får jobba med barn, en tidigare dömd aldrig kan bli polis, en våldtäktsman inte får köra taxi någonsin, ens efter avtjänat straff, men menar verkligen någon att en tidigare brottsling ska ha livslångt yrkesförbud, även i en bransch där denne knappast kan åsamka någon skada?
Det rimmar illa med humanitet, att en som begått synd ska få en ny chans.
Men drevet mot Marklund går, det verkar vara både kvinnor och män som deltar, med liv och lust. Guillou eller GW Persson skriver också fiktivt och är inte alltid nogräknade med fakta. Men dessa pösmyndiga herrar hoppar ingen på.
Är det så illa att vissa inte tål att en skapligt snygg kvinna tjänar en massa kulor på romaner som kanske inte håller toppklass?
Jag har inte läst boken som är skälet till att debattens vågor går höga. Det kanske finns fog för kritik. Men mig veterligt är det en roman och inte en biografi det handlar om. Finns det någon vettig människa som anser att en roman bör vara en i alla detaljer korrekt faktabok? Då skulle de flesta romaner vara synnerligen tråkiga.
Jag gillar deckare och har läst några av Marklund. Jag tycker inte de är jättebra, jämfört med storheter som Elisabeth George, eller min personliga favorit, Denise Mina som har underbara och trovärdiga personporträtt och med svart humor gestaltar ett hjärtlöst samhälle med enorma klasskillnader.
Ändå förtjänar Liza Marklund respekt. Hon tjänar grymt med pengar och jag må vara amerikansk i denna uppfattning, men jag beundrar människor som tjänar pengar, på laglig väg.
Där har vi pudelns kärna: Avundssjukan. Björn Ranelid lamenterade ynkligt att Liza säljer mycket mer än han själv.
Ranelid gör bara bort sig. Hans böcker kanske håller högre klass, jag har ingen åsikt, då jag inte läst något av Ranelid.
Men han borde istället storsint gratulera Marklund till försäljningframgången.
Den konstigaste kritiken gäller valet av bokförläggare (samma som Guillou). Han har blivit dömd för kvinnomisshandel, en avskyvärd handling. Men han har fått sitt straff och gått psykoterapi.
Det dåliga samvetet får han förstås leva med resten av sitt liv, men ska han ha yrkesförbud resten av sitt liv? Och Marklund har lika lite skuld i detta som Guillou ( som inte fått kritik i val av förläggare).
Detta är en annan diskussion, det säkert rätt att en pedofil aldrig någonsin får jobba med barn, en tidigare dömd aldrig kan bli polis, en våldtäktsman inte får köra taxi någonsin, ens efter avtjänat straff, men menar verkligen någon att en tidigare brottsling ska ha livslångt yrkesförbud, även i en bransch där denne knappast kan åsamka någon skada?
Det rimmar illa med humanitet, att en som begått synd ska få en ny chans.
Men drevet mot Marklund går, det verkar vara både kvinnor och män som deltar, med liv och lust. Guillou eller GW Persson skriver också fiktivt och är inte alltid nogräknade med fakta. Men dessa pösmyndiga herrar hoppar ingen på.
Är det så illa att vissa inte tål att en skapligt snygg kvinna tjänar en massa kulor på romaner som kanske inte håller toppklass?
Kommentarer
Trackback
