Dödshjälp
Hon har gott om pengar, så hon kan bege sig till någon klinik i Holland. För de flesta andra saknas den möjligheten.
Frågan är inte enkel, men jag håller på henne, jag har rätt att bestämma över min kropp och mitt liv.
Naturligtvis ska ingen få dödshjälp bara för att man är oduglig eller improduktiv, eller för att ens släktingar önskar ärva ens pengar.
Det finns gott om gravt sjuka människor som ändå älskar livet och som absolut vill leva så länge som möjligt. Samhället bör göra allt för att ge dem ett så bra liv som möjligt.
Men att förvägra människor som vill avsluta på ett lungt och värdigt sätt är inhumant.
Håller verkligen med om att frågan är svår. Själv är jag kategorisk emot självmord genom dödshjälp då jag inte kan dra gränsen för när det skulle vara ok respektive inte ok.
Tanten du skriver om är närmare 90. Hon är troligen deprimerad. En sjukdom som kan botas. När tanten är botad kan hon få några ytterligare år till glädje för henne själv och familjen.
Även en 40-åring eller för den delen en 20-åring kan känna trötthet på livet och vill avsluta detta på ett värdigt och smärtfritt sätt. Så ska det även vara ok för en 40-åring att ta hjälp med sitt självmord, genom så kallad dödshjälp, när denne är deprimerad? Om inte, var sätts åldersgränsen för när självmord övergår till att bli dödshjälp? Och vem sätter denna åldersgräns.
Hej!
Jag håller med Joakim samt ALLT som står här:
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=122&a=467889
Den som är för avlivning - förlåt dödshjälp heter det ju numer - bör rimlgen ha svar på varenda fråga som ställs i artikeln om avlivning.
Anna
I min hembyggd bodde en gammal ensamstående man i sitt torp. Han började bli gammal, fick daglig tillsyn från vårdpersonal och kände allt mer och mer av ålderskrämpor. Han hade ett smultronställe, Hagula dunge, som ha alltid hade tyckt var vacker.
En kall höstdag tog han promenad. Tre dagar senare hittades han av skallgångskedjan i sin älskade dunge. Så fort jag fick höra om hans dödsfall så kunde jag inte låta bli att tänka; hoppas jag själv har ork att ta den sista promenaden.
Tommy
När jag hör talas om gubben som du återberättar om. Är min första tanke. Måtte jag aldrig bli så ensam.
Detta var ju ett självmord vilket inte går att hindra. Detta går inte att jämföra med legal avlivning då ju den som har dödslängtan ber en annan människa att ta livet av dig. DET är att lägga en stor börda på en annan männniskas axlar, det.
Återigen. De som är för legal avlivning bör kunna besvara samtliga 11 frågor som ställs i GP. Här kommer de:
Även om skillnaden mellan en döende cancerpatient och en livstrött skådespelerska kan tyckas stor är invändningarna desamma.
1. Vilka kriterier skall gälla?
En i kärlek besviken 18-åringen är ju inte mindre självbestämmande än en 89-åring som just förlorat en älskad tvillingbror.
2. När är man gammal nog, mogen nog, deprimerad nog?
Och om vi kommer dit:
3. Vem måste avgöra om en ledsen pensionär skall få dyr hjälp mot sin depression eller en billig spruta mot livet?
4. Hur förhindrar vi att rätten att få dö snabbt blir andras förväntan när sjuka i salen bredvid kan botas för pengarna?
Och i livets slutskede.
5. Vad är det (tio dagar, hundra dagar)?
6. Vilket lidande är tillräckligt stort?
7. Skall ett livstestamente gälla för den som inte längre kan svara för sig själv?
8. Vilket inflytande skall anhöriga ha?
9. Eller rättare sagt:
10. Vilken börda skall läggas på anhöriga?
11. Vill vi verkligen ha ett samhälle där en liten grupp medmänniskor förklaras lovliga att ta livet av?
Dessutom. Min förta tanke när jag hör talas om farbrorn som du återberättar om är: Måtte jag aldrig bli så ensam. Dessutom vill jag aldrig bli så egoistisk så jag utsätter andra människor för att hitta min döda kropp (kanske sargad av ett skott från ett gevär) i ett fint naturområde. En syn som dessa personer kommer få leva med resten av sina liv. Kommer tänka på dessa stackars lokförare som råkar ut för självmordskandidater.
Anna
Detta med självmord och dödshjälp är en svår fråga och är mer eller mindre omöjlig att lösa via ett enkelt internetforum.
Kan vi åtminstone vara överens om att det är en svår fråga.
Personligen tycker jag att det inte går att kategoriskt säga ja eller nej till alla fall.
Tommy
Det låter som en bra överenskommelse som jag går med på.. Det är en synnerligen svår fråga.
Detta även om jag kategoriskt svarar nej till dödshjälp. Den som inte kategoriskt svarar nej är svaren skyldig på ovanstående frågor. I annat fall är det samma sak som att man inte kategoriskt svarar nej till kommunism utan att ha någon praktisk lösning på hur ett samhälle ska kunna styras utan att de mänskliga rättigheterna överskrids.
Kommunism liksom dödshjälp kan låta som en fin tanke. Men dom som är för detta måste ju kunna redovisa hur det ska kunna fungera i praktiken.
Därför är du svaren skyldig så länge du inte är motståndare till dödshjälp.
Hej,
själv är jag helt emot aktiv dödshjälp. Hela förra året diskuterades ett antal självmord som begicks på landets häkten. Personal och chefer utreds och ev ställs en och annan inför rätta p g a det inträffade. Om dödshjälp blir lagligt finns det inget att utreda.Istället blir häktet mer eller mindre skyldigt att bistå med rep om det finns önskemål. Ett sånt samhälle vill jag dock inte ha. Vi måste istället se att vi alla har ansvar för våra medmänniskor i vår omgivning. Jag tycker vi har ett skyldighet att försöka få människor att se positivt på livet - istället för att hjälpa dom dö. Allt mänskligt liv är allt för värdefullt för att släckas i förtid. Bara för att någon mått dåligt i många år och vill dö betyder det inte att något fantastiskt kan hända i morgon - som gör att personen ifråga återfår tron på livet! Större under har skett...
Hej,
själv är jag helt emot aktiv dödshjälp. Hela förra året diskuterades ett antal självmord som begicks på landets häkten. Personal och chefer utreds och ev ställs en och annan inför rätta p g a det inträffade. Om dödshjälp blir lagligt finns det inget att utreda.Istället blir häktet mer eller mindre skyldigt att bistå med rep om det finns önskemål. Ett sånt samhälle vill jag dock inte ha. Vi måste istället se att vi alla har ansvar för våra medmänniskor i vår omgivning. Jag tycker vi har ett skyldighet att försöka få människor att se positivt på livet - istället för att hjälpa dom dö. Allt mänskligt liv är allt för värdefullt för att släckas i förtid. Bara för att någon mått dåligt i många år och vill dö betyder det inte att något fantastiskt kan hända i morgon - som gör att personen ifråga återfår tron på livet! Större under har skett...
