Varumärkesbluffen
Under senaste decennier har marknadsförare skapat sk "premiummärken", finare och mer högkvalitativa produkter där man kan ta mer betalt.
Enligt mig finns det "fuskpremium" och äkta premium.
Äkta premium är lastbilsmärket Scania. Dyrare än konkurrenterna, men hög kvalitet och teknik i framkant gör att åkare är beredda att betala extra. Det är extra imponerande med tanke på att köpare av kommersiella fordon tänker mer rationellt än vanliga bilköpare. Scanias kvalitet och livslängd balanserar med råge det högre priset.
Bilmärket BMW är också äkta premium. Köparen får spjutspetsteknik, snåla men snabba motorer och en körkänsla som går utöver det vanliga. BMW går som tåget, många är beredda att betala extra för detta.
När Toyota ville in premiumsegmentet gjorde man helt rätt som inte köpte ett premiummärke på dekis som Jaguar eller Rover, som blev fiasko för Ford och BMW, utan skapade ett nytt.
Lexus är nu en måttstock för hög kvaltet och fin teknik.
Cyklar intresserar mig. Den Specialized jag köpte för ett drygt år sedan är äkta premium. Märket är amerikanskt från kreativa Kalifornien. Alla som jobbar i ledningen måste vara hängivna cyklister och genuint intresserade av produktförbättringar.
Komponenter och ram kommer från Taiwan av det enkla skälet att det är bäst i förhållande till priset. Det görs fortfarande ruggigt bra grejer i Italien, men pratar vi om ren lyx. Som att köpa en klocka för 100.000 kr eller en Rolls Royce för 2.000.0000 Kr. Då har premium blivit lyx.
Cycle Europe med den legendariske Grimaldi är europas största cykelkoncern med skilda märken som Crescent, Monark, DBS och Bianchi.
Förr i tiden var Crescent svenskt, även om märket ursprungligen var amerikanskt. Man gjorde rejäla men dyra kvalitetscyklar, samt racercyklar, minns bröderna Fåglums segrar i Tour de France.
Idag är Crescent knappast särskilt genuint svensk och tvivelaktigt uppiffad till ett premiummärke. Viss sammansättning sker i Varberg, komponenterna kommer från asien och det är inte alltid de bästa prylarna.
En avsevärt billigare cykel av märket Peak har ofta samma komponenter och en liknande, skaplig aluminiumram.
En kuriositet i sammanhanget är att norska DBS numera är exakt samma cykel som Crescent, bara märket skiljer.
Som att Vauxhall är exakt samma bil som Opel. Trist, eller hur?
Idag ska jag köpa en vintercykel. En halvgammal DBS från tiden då skandinaviska cyklar höll extra hög kvalitet.
Treväxlad med torpedonav och fotbroms. Rejäla grejer som tål saltslask.
Jag hittade den på Blocket, begärt pris 600 kr, med viss prutmån landar jag nog på 500 kr.
Säljaren verkar seriös. Tyvärr finns nog annars mycket stöldgods på Blocket. Är säljaren namnlös eller bara ett förnamn och telefonnumret går till ett kontantkort skippar jag direkt.
Jag förutsätter att polisen har intresse av den sortens annonser.
Enligt mig finns det "fuskpremium" och äkta premium.
Äkta premium är lastbilsmärket Scania. Dyrare än konkurrenterna, men hög kvalitet och teknik i framkant gör att åkare är beredda att betala extra. Det är extra imponerande med tanke på att köpare av kommersiella fordon tänker mer rationellt än vanliga bilköpare. Scanias kvalitet och livslängd balanserar med råge det högre priset.
Bilmärket BMW är också äkta premium. Köparen får spjutspetsteknik, snåla men snabba motorer och en körkänsla som går utöver det vanliga. BMW går som tåget, många är beredda att betala extra för detta.
När Toyota ville in premiumsegmentet gjorde man helt rätt som inte köpte ett premiummärke på dekis som Jaguar eller Rover, som blev fiasko för Ford och BMW, utan skapade ett nytt.
Lexus är nu en måttstock för hög kvaltet och fin teknik.
Cyklar intresserar mig. Den Specialized jag köpte för ett drygt år sedan är äkta premium. Märket är amerikanskt från kreativa Kalifornien. Alla som jobbar i ledningen måste vara hängivna cyklister och genuint intresserade av produktförbättringar.
Komponenter och ram kommer från Taiwan av det enkla skälet att det är bäst i förhållande till priset. Det görs fortfarande ruggigt bra grejer i Italien, men pratar vi om ren lyx. Som att köpa en klocka för 100.000 kr eller en Rolls Royce för 2.000.0000 Kr. Då har premium blivit lyx.
Cycle Europe med den legendariske Grimaldi är europas största cykelkoncern med skilda märken som Crescent, Monark, DBS och Bianchi.
Förr i tiden var Crescent svenskt, även om märket ursprungligen var amerikanskt. Man gjorde rejäla men dyra kvalitetscyklar, samt racercyklar, minns bröderna Fåglums segrar i Tour de France.
Idag är Crescent knappast särskilt genuint svensk och tvivelaktigt uppiffad till ett premiummärke. Viss sammansättning sker i Varberg, komponenterna kommer från asien och det är inte alltid de bästa prylarna.
En avsevärt billigare cykel av märket Peak har ofta samma komponenter och en liknande, skaplig aluminiumram.
En kuriositet i sammanhanget är att norska DBS numera är exakt samma cykel som Crescent, bara märket skiljer.
Som att Vauxhall är exakt samma bil som Opel. Trist, eller hur?
Idag ska jag köpa en vintercykel. En halvgammal DBS från tiden då skandinaviska cyklar höll extra hög kvalitet.
Treväxlad med torpedonav och fotbroms. Rejäla grejer som tål saltslask.
Jag hittade den på Blocket, begärt pris 600 kr, med viss prutmån landar jag nog på 500 kr.
Säljaren verkar seriös. Tyvärr finns nog annars mycket stöldgods på Blocket. Är säljaren namnlös eller bara ett förnamn och telefonnumret går till ett kontantkort skippar jag direkt.
Jag förutsätter att polisen har intresse av den sortens annonser.
Kommentarer
Trackback
