Den ekonomiska krisen

Löpsedlarna eldar på med katastrofbudskap. Jag tycker man fokuserar fel. Swedbank kommer knappast gå i konkurs, och även om så kommer ske finns insättargarantin.
De lyckligt lottade som har mer än 250.000 kr på bankbok har säkert redan sett om sitt hus och köpt idiotsäkra statsobligationer.

Swedbanks aktieägare kan förstås hålla sig för skratt, men många har genom året blivit rika på aktier, och det finns alltid en risk med aktier. Den som inte fattar det bör inte pyssla med aktier.

Däremot tror jag inte man nog kan överskatta krisens verkliga dignitet, som kommer ta år, innan vi är igenom.
Bostadspriser har de senaste åren gått upp med hundratals procent, löner med några tiotals.
Bostadspriser kommer halveras, eller decimeras ännu mer.
Bra för unga människor med jobb som står i begrepp att köpa första lägenheten eller huset.
Dåligt för de som köpt dyrt och lånat maximalt. Det finns vinnare och förlorare, som vanligt.

En annan allvarlig effekt är att arbetslösheten stiger.

Men det finns positiva sidor: Allt kommer bli billigare. Redan nu går det att göra klipp på begagnade bilar, snart blir även nybilar billigare. Bilar har gått upp absurt mycket i pris, jämför med hemelektronik som bara blir billigare.
1968 kostade en Philips 28 tums färgteve 5.000 kr, en Volvo 18.000 kr.
Idag köper du en 32 tums platteve för samma devalverade peng, en Volvo kostar minst 250.000 Kr.
Lågprisbilar från öst kommer ändra på detta.

En liten reflexion: Vänsterpartister och miljöpartister borde delvis vara nöjda med senaste tidens utveckling. Volvo säljer nu färre lastbilar, när industrin nu drar ner minskar behovet av transporter. Jag tycker mig redan ha märkt att det blivit lugnare på vägarna. Bra för miljön, eller hur?

Nu har kapitalismen misslyckats och banker förstatligats och deras "övervinster" förbytts i förluster. Det borde väl glädja en vänsterpartist?

 Det är väl enkelt att bara skylla på giriga kapitalistsvin. Har vi inte ett personligt ansvar också? Att lättsinnigt låna pengar och leva över sina tillgångar är högst ansvarslöst.
Den som är satt i skuld är inte fri, fastslog Göran Person 1992, när Sverige var bankrupt. Han tillade att han hatade att möta hånflinande finansvalpar från Wall Street. Fast de flinar nog inte alls i dessa dagar.

Ingen kommer dock undan. Vi som inte har en massa lån och de flesta som trots allt inte blir arbetslösa kan se fram mot lägre pensioner. Bara att kavla upp ärmarna och jobba till 70, om man orkar.
Glöm den slappa pensionärstillvaron i Spanien eller Thailand.
Cykelsemester i Mälardalen istället för Karibien.

Tragedier kommer dessvärre bli verklighet, när vanligt hyggligt folk förlorar jobbet och tvingas sälja sina bostäder till underpris.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0