Krisen i Thailand
Precis hemkommen från en nästan månadslång Thailandssemester, hade jag tänkt skriva något trevligt om Koh Chang eller Ko Samet, men just nu känns krisen mer angelägen.
Under min vistelse kunde jag läsa i Bangkok Post om demonstranterna runt parlamentet, som kallar sig "Demokratiska Folkalliansen".
På mig låter namnet Orwellskt, dessa "demokrater" är en brokig samling elitister, som vill störta den folkvalde presidenten och parlamentet och som nu genom att ockupera flygplatsen, utan att bekymra sig över den skada de orsakar turister, och värre, den för landet livsviktiga turistindustrin, som redan drabbats hårt under den nuvarande finanskrisen.
Vanligt folk stöder i stor utsträckning den av militären störtade Taksin. En taxichaffis berättade för mig om en planerad stor demonstration till stöd för Taksin bland Bangkoks tusentals taxichaufförer.
Den nu demonstrerande eliten, som består av en brokig samling rojalister, gamla maoister och universitetsutbildade som arrogant anser att bönderna är för korkade för att rösta.
Visst är utbildningsnivån chockerande ojämn: Det finns de som är närmast analfabeter och de som har råd att skicka sina barn till de bästa universiteten i USA.
Svaret på det dilemmat borde vara lite hederlig, gammaldags socialism: Se till att få in skatter och ordna bra utbildning åt alla och fler kan få bra jobb och slippa hamna i fattigdomsträsket.
Tyvärr har Bangkokeliten inget intresse av detta: De ser gärna ett fattigt, lågavlönat proletariat som jobbar i de av eliten ägda företagen med hög lönsamhet.
Under semestern läste jag Naomi Kleins bok "Chockdoktrinen" som gett mig en del nya perspektiv. Nu är det lika ute att vara nyliberal eller neokonservativ som det var att vara DDR- kommunist efter murens fall.
Jag gillade inte DDR, men på något konstigt vis gillade jag DDR:s spionchef, Marcus Wolf, även i väst erkänd som världens främste.
I hans utmärkta memoarbok, " Mannen utan ansikte", titeln anspelar på att väst aldrig lyckades identiera honom, erkänner han omsvep att kapitalismen segrade, men att han alltid kommer protestera mot en värld där de rika blir allt rikare, de fattigare allt fattigare.
Att Taksin och den nuvarande presidenten som anses stå Taksin nära är farliga för eliten beror också på att Taksin i oerhört indirekta ordalag kritiserat kungen. Kungen är nästan helig i Thailand, endast snäppet efter Buddha.
Ibland är jag oartig, och dryftat mig till att diskutera kungen med thailändare. Jag har sagt: "Vi har kung i Sverige, 60% vill ha kvar monarkin, jag själv och 40% med mig vill ha republik"." Hur är det i Thailand?"
Jag får alltid ett artigt leende, och svaret att kungen är nästan helig och står snäppet under Buddha.
Men, ibland har jag hört att " kungen är bra", sedan sänkt tonläge, " men kronprinsen är en playboy och rumlare". Sedan med konspiratorisk blinkning och fingret över munnen; "Jag har inget sagt".
Under resans gång har jag träffat många fina människor som sliter hårt för sitt uppehälle. Den globala finanskrisen har redan försämrat deras inkomster.
Den nu demonstrerande eliten försämrar dessa vanliga människors villkor ytterligare. Det gör mig ont. Att bortskämda turister får stanna några dygn extra på flygbolagens bekostnad är ett pseudoproblem.
Själv hade jag ofattbar tur: Min fru och mina vänner drog till norra Thailand. Jag stack ensam till Koh Samet, en ljuvlig ö.
Sista dygnet i Pattaya, där jag tisdagsmorgonen tog en taxi till flygplatsen, "onödigt" tidigt, klockan 8.00 på morgonen, SAS- planet skulle lyfta 14.40.
Det är bara 12 mil till nya flygplatsen, och taxikillen höll 140 km/h på motorvägen med den fina Toyota Camryn. En dryg timma senare var jag framme och mötte frugan och vännerna och fick reda på att SAS- planet skulle avgå 17.50.
Jag förbannade mig själv att jag inte ringt och kollat, jag hade kunnat åkt klockan tre på eftermiddagen och fått en baddag till......
Hade jag gjort detta hade jag aldrig kommit fram.....
Vår Airbus lyfte strax efter 18.00. Det var den sista SAS- kärran som kom iväg.......
Hade jag blivit kvar hade jag inte uttryckt mig så diplomatiskt som den kille jag hörde på radion. Jag hade skällt ut demonstranterna med råge, för allt elände de ställer till med.
Under min vistelse kunde jag läsa i Bangkok Post om demonstranterna runt parlamentet, som kallar sig "Demokratiska Folkalliansen".
På mig låter namnet Orwellskt, dessa "demokrater" är en brokig samling elitister, som vill störta den folkvalde presidenten och parlamentet och som nu genom att ockupera flygplatsen, utan att bekymra sig över den skada de orsakar turister, och värre, den för landet livsviktiga turistindustrin, som redan drabbats hårt under den nuvarande finanskrisen.
Vanligt folk stöder i stor utsträckning den av militären störtade Taksin. En taxichaffis berättade för mig om en planerad stor demonstration till stöd för Taksin bland Bangkoks tusentals taxichaufförer.
Den nu demonstrerande eliten, som består av en brokig samling rojalister, gamla maoister och universitetsutbildade som arrogant anser att bönderna är för korkade för att rösta.
Visst är utbildningsnivån chockerande ojämn: Det finns de som är närmast analfabeter och de som har råd att skicka sina barn till de bästa universiteten i USA.
Svaret på det dilemmat borde vara lite hederlig, gammaldags socialism: Se till att få in skatter och ordna bra utbildning åt alla och fler kan få bra jobb och slippa hamna i fattigdomsträsket.
Tyvärr har Bangkokeliten inget intresse av detta: De ser gärna ett fattigt, lågavlönat proletariat som jobbar i de av eliten ägda företagen med hög lönsamhet.
Under semestern läste jag Naomi Kleins bok "Chockdoktrinen" som gett mig en del nya perspektiv. Nu är det lika ute att vara nyliberal eller neokonservativ som det var att vara DDR- kommunist efter murens fall.
Jag gillade inte DDR, men på något konstigt vis gillade jag DDR:s spionchef, Marcus Wolf, även i väst erkänd som världens främste.
I hans utmärkta memoarbok, " Mannen utan ansikte", titeln anspelar på att väst aldrig lyckades identiera honom, erkänner han omsvep att kapitalismen segrade, men att han alltid kommer protestera mot en värld där de rika blir allt rikare, de fattigare allt fattigare.
Att Taksin och den nuvarande presidenten som anses stå Taksin nära är farliga för eliten beror också på att Taksin i oerhört indirekta ordalag kritiserat kungen. Kungen är nästan helig i Thailand, endast snäppet efter Buddha.
Ibland är jag oartig, och dryftat mig till att diskutera kungen med thailändare. Jag har sagt: "Vi har kung i Sverige, 60% vill ha kvar monarkin, jag själv och 40% med mig vill ha republik"." Hur är det i Thailand?"
Jag får alltid ett artigt leende, och svaret att kungen är nästan helig och står snäppet under Buddha.
Men, ibland har jag hört att " kungen är bra", sedan sänkt tonläge, " men kronprinsen är en playboy och rumlare". Sedan med konspiratorisk blinkning och fingret över munnen; "Jag har inget sagt".
Under resans gång har jag träffat många fina människor som sliter hårt för sitt uppehälle. Den globala finanskrisen har redan försämrat deras inkomster.
Den nu demonstrerande eliten försämrar dessa vanliga människors villkor ytterligare. Det gör mig ont. Att bortskämda turister får stanna några dygn extra på flygbolagens bekostnad är ett pseudoproblem.
Själv hade jag ofattbar tur: Min fru och mina vänner drog till norra Thailand. Jag stack ensam till Koh Samet, en ljuvlig ö.
Sista dygnet i Pattaya, där jag tisdagsmorgonen tog en taxi till flygplatsen, "onödigt" tidigt, klockan 8.00 på morgonen, SAS- planet skulle lyfta 14.40.
Det är bara 12 mil till nya flygplatsen, och taxikillen höll 140 km/h på motorvägen med den fina Toyota Camryn. En dryg timma senare var jag framme och mötte frugan och vännerna och fick reda på att SAS- planet skulle avgå 17.50.
Jag förbannade mig själv att jag inte ringt och kollat, jag hade kunnat åkt klockan tre på eftermiddagen och fått en baddag till......
Hade jag gjort detta hade jag aldrig kommit fram.....
Vår Airbus lyfte strax efter 18.00. Det var den sista SAS- kärran som kom iväg.......
Hade jag blivit kvar hade jag inte uttryckt mig så diplomatiskt som den kille jag hörde på radion. Jag hade skällt ut demonstranterna med råge, för allt elände de ställer till med.
Kommentarer
Postat av: Spanarn
Om kungen deras är så stor och har den makten – vilket i och för sig är sjukt men skit samma – är det enligt min mening skandal att han inte går ut och fördömer dessa terrorister. För terrorister kallar väll man de som ägnar sig åt samhällsomstörtande verksamhet.
Genom sin tystnad ger han dessa terrorister sitt samtycke och blir på detta vis en terroristledare. Detta kommer naturligtvis undergräva monarkins ställning vilket på lång sikt kan leda till kungens fall.
Trackback
