Kvalitet
Kvalitet är inte ett helt enkelt begrepp. Alla är nog överens om att det finns dålig och bra musik, film, klädmode, arkitektur eller vad katten man vill.
Ta konst: Rembrandt anses mästerlig, medan välutbildade människor vrider sig med avsmak inför hötorgskonst. Jag är inte speciellt välutbildad, men tillräckligt präglad av "god smak" för att instämma.
Intressant nog tycker jag i verkligheten att röda solnedgångar är vackra, men hatar detsamma i dåliga tavlor.
Denna motsättning sätter fingret på en öm punkt; Människor med överdrivet "god" smak framstår i mina ögon som lite töntiga, ängsliga över att alltid vara helrätt.
Jag minns en middag med två väldigt olika kvinnor som diskuterade staden Rom. Ett monument som kallas Emanuelsmonumentet, som av människor med god smak avfärdas med förakt och lyder under epitetet "tandgarnityret".
Den "smakfulla" kvinnan ondgjorde sig över denna fruktansvärt fula byggnad. Vi andra hummade lite menlöst.
Då gjorde den mera "smaklösa" kvinnan ett glasklart uttalande: "Jag tycker tandgarnityret är pampigt och läckert !"
Det var så friskt och befriande att höra detta, att jag gjorde tummen upp, även om jag kanske inte tillhör tandgarnityrets främsta fanclub.
Vissa grejer håller glasklart hög kvalitet: En Mazda MX 5 Miata har hög kvalitet enligt objektiva undersökningar. En Seikoklocka går felfritt hur många år som helst. Gamla Volvobilar har längst medellivslängd av samtliga bilmärken enligt statistiken.
Med prylar är det lättare att värdera, men det luriga är att man inte alltid får det man betalar för. En dyr bil kan mycket väl vara riktigt kass, som legendariska Jaguar varit under många år.
En saklig ingenjör konstaterar nog torrt att Toyota har bäst kvalitet bland bilmärken. Sedan finns "upplevd kvalitet", där tyska dyrmärken upplevs hålla kassaskåpskvalitet, utan att det reelt måste förhålla sig så.
Jag minns en VW Passat som jag körde i tjänsten. Jag var förtjust, solid känsla, spänstigt chassi, exakt styrning och kraftfull turbomotor, vida överlägsen den såsiga Volvo V70 jag annars körde.
Det kusliga var att denna Passat som kändes så välbyggd var en riktig krångelbil som behövde en massa verkstadsbesök.
Jag var oerhört tacksam över att det inte var min bil. Min slutsats är att vill man slippa krångel är det asiatiskt som gäller.
För att återknyta till klockor så håller en japansk klocka från Seiko, Citizen eller rent av Casio bättre än en dyr Cartierklocka.
Dessa relativt billiga klockor håller högre highteck med ex soldrivning.
Fast samlare betalar hellre för exklusiva lågteknologiska mekaniska ur som är hantverksmässigt tillverkade.
Livet är en paradox, precis som kvalitetsbegreppet.
Ta konst: Rembrandt anses mästerlig, medan välutbildade människor vrider sig med avsmak inför hötorgskonst. Jag är inte speciellt välutbildad, men tillräckligt präglad av "god smak" för att instämma.
Intressant nog tycker jag i verkligheten att röda solnedgångar är vackra, men hatar detsamma i dåliga tavlor.
Denna motsättning sätter fingret på en öm punkt; Människor med överdrivet "god" smak framstår i mina ögon som lite töntiga, ängsliga över att alltid vara helrätt.
Jag minns en middag med två väldigt olika kvinnor som diskuterade staden Rom. Ett monument som kallas Emanuelsmonumentet, som av människor med god smak avfärdas med förakt och lyder under epitetet "tandgarnityret".
Den "smakfulla" kvinnan ondgjorde sig över denna fruktansvärt fula byggnad. Vi andra hummade lite menlöst.
Då gjorde den mera "smaklösa" kvinnan ett glasklart uttalande: "Jag tycker tandgarnityret är pampigt och läckert !"
Det var så friskt och befriande att höra detta, att jag gjorde tummen upp, även om jag kanske inte tillhör tandgarnityrets främsta fanclub.
Vissa grejer håller glasklart hög kvalitet: En Mazda MX 5 Miata har hög kvalitet enligt objektiva undersökningar. En Seikoklocka går felfritt hur många år som helst. Gamla Volvobilar har längst medellivslängd av samtliga bilmärken enligt statistiken.
Med prylar är det lättare att värdera, men det luriga är att man inte alltid får det man betalar för. En dyr bil kan mycket väl vara riktigt kass, som legendariska Jaguar varit under många år.
En saklig ingenjör konstaterar nog torrt att Toyota har bäst kvalitet bland bilmärken. Sedan finns "upplevd kvalitet", där tyska dyrmärken upplevs hålla kassaskåpskvalitet, utan att det reelt måste förhålla sig så.
Jag minns en VW Passat som jag körde i tjänsten. Jag var förtjust, solid känsla, spänstigt chassi, exakt styrning och kraftfull turbomotor, vida överlägsen den såsiga Volvo V70 jag annars körde.
Det kusliga var att denna Passat som kändes så välbyggd var en riktig krångelbil som behövde en massa verkstadsbesök.
Jag var oerhört tacksam över att det inte var min bil. Min slutsats är att vill man slippa krångel är det asiatiskt som gäller.
För att återknyta till klockor så håller en japansk klocka från Seiko, Citizen eller rent av Casio bättre än en dyr Cartierklocka.
Dessa relativt billiga klockor håller högre highteck med ex soldrivning.
Fast samlare betalar hellre för exklusiva lågteknologiska mekaniska ur som är hantverksmässigt tillverkade.
Livet är en paradox, precis som kvalitetsbegreppet.
Kommentarer
Trackback
