Politik
De senaste veckorna har det varit lite drag i den politiska debatten.
Först partledardebatten, där inget nytt framkom, gamla argument hamrades in gång på gång.
Intressant nog blev det ett nej när Irland folkomröstade. Trots att jag är EU- vän, förstår jag skepsisen mot att flytta mer makt till Bryssel.
Jag tror höjdarna inom EU bör ta sig en funderare över den folkliga skepsisen.
I den svenska ankdammen har det hettat till lite, sedan allianspartierna börjat profilera sig lite, nu när andra halvlek snart börjar.
Anders Flanking, påläggskalv inom Centern har gjort ett utfall mot Folkpartiet av det mera dubiösa slaget.
Flanking är en av få politiker jag träffat live, det gällde dock en bilaffär (Hoppas köpet var lyckat!)
Flanking har gott rykte, han ansågs vara ett bra kommunalråd i Skövde och karriären har knallat bra.
Hans senaste utfall var dock olyckligt, när han något finare uttryckt bad Fp hålla käft.
För det första finns det många, långt utanför Fp:s led, som i likhet med mig anser att vi bör gå med i NATO och bygga ut kärnkraften.
Var det någon som noterade att Tolgfors slog fast i samma andemening när diskussionen om att nyttja gemensamma flygbaser med NATO- landet Norge, "Blir ett grannland angripet kommer Sverige inte stå passivt".
Sverige kan inte ensamt försvara sitt territorium, vi vet vilka våra vänner är. Dags att skrota den förljugna neutraliteten!
Beträffande kärnkraften kommer vi behöva massor med el! Om ett par år kommer de första plugin- elbilar.
Dags att dra igång Barsebäck igen och prospektera uran i Ranstad!
Flankings dåliga humör kanske beror på usla opinionssiffror, lyftet som Maud länge talat har uteblivit.
Direkt parodiskt är att Carlgren samma vecka profilerade sig genom att presentera en tågsatsning för många miljarder, Maud föreslog sänkta arbetsgivargifter (trots att hon som nytillträdd näringsminister höjde dessa skatter!)
Förslag som blankt avvisades av Reinfelt och Borg.
Sedan har vi Federley, denne estradör som ständigt måste stå i rampljuset och vars misslyckande som företagare kostat skattebetalarna och andra inblandade många tusenlappar.
Ett dyrt sätt att protestera mot kollektivavtal!
Nu gäller det FRA, krokodiltårar fälldes i riksdagen, men förslaget går säkert igenom ändå, med minimala förändringar.
I själva sakfrågan om integritetskränkning är jag kluven, den kritiken måste tas på allvar.
Fast en öppen demokrati är sårbar och måste ha effektiva verktyg att bekämpa mörka krafter.
Jag känner viss stolthet över FRA, de gör nytta för sina anslag. Under kriget snappade de mycket information från Nazityskland, information våra egentliga vänner USA och Storbrittanien hade nytta av.
Först partledardebatten, där inget nytt framkom, gamla argument hamrades in gång på gång.
Intressant nog blev det ett nej när Irland folkomröstade. Trots att jag är EU- vän, förstår jag skepsisen mot att flytta mer makt till Bryssel.
Jag tror höjdarna inom EU bör ta sig en funderare över den folkliga skepsisen.
I den svenska ankdammen har det hettat till lite, sedan allianspartierna börjat profilera sig lite, nu när andra halvlek snart börjar.
Anders Flanking, påläggskalv inom Centern har gjort ett utfall mot Folkpartiet av det mera dubiösa slaget.
Flanking är en av få politiker jag träffat live, det gällde dock en bilaffär (Hoppas köpet var lyckat!)
Flanking har gott rykte, han ansågs vara ett bra kommunalråd i Skövde och karriären har knallat bra.
Hans senaste utfall var dock olyckligt, när han något finare uttryckt bad Fp hålla käft.
För det första finns det många, långt utanför Fp:s led, som i likhet med mig anser att vi bör gå med i NATO och bygga ut kärnkraften.
Var det någon som noterade att Tolgfors slog fast i samma andemening när diskussionen om att nyttja gemensamma flygbaser med NATO- landet Norge, "Blir ett grannland angripet kommer Sverige inte stå passivt".
Sverige kan inte ensamt försvara sitt territorium, vi vet vilka våra vänner är. Dags att skrota den förljugna neutraliteten!
Beträffande kärnkraften kommer vi behöva massor med el! Om ett par år kommer de första plugin- elbilar.
Dags att dra igång Barsebäck igen och prospektera uran i Ranstad!
Flankings dåliga humör kanske beror på usla opinionssiffror, lyftet som Maud länge talat har uteblivit.
Direkt parodiskt är att Carlgren samma vecka profilerade sig genom att presentera en tågsatsning för många miljarder, Maud föreslog sänkta arbetsgivargifter (trots att hon som nytillträdd näringsminister höjde dessa skatter!)
Förslag som blankt avvisades av Reinfelt och Borg.
Sedan har vi Federley, denne estradör som ständigt måste stå i rampljuset och vars misslyckande som företagare kostat skattebetalarna och andra inblandade många tusenlappar.
Ett dyrt sätt att protestera mot kollektivavtal!
Nu gäller det FRA, krokodiltårar fälldes i riksdagen, men förslaget går säkert igenom ändå, med minimala förändringar.
I själva sakfrågan om integritetskränkning är jag kluven, den kritiken måste tas på allvar.
Fast en öppen demokrati är sårbar och måste ha effektiva verktyg att bekämpa mörka krafter.
Jag känner viss stolthet över FRA, de gör nytta för sina anslag. Under kriget snappade de mycket information från Nazityskland, information våra egentliga vänner USA och Storbrittanien hade nytta av.
Kommentarer
Trackback
