Vättern runt
Cykelloppet Vättern runt är ett årligt jippo jag aldrig på allvar övervägt att delta i.
Jag älskar visserligen att cykla, men är egentligen på tok för lat för att cykla 30 mil i ett sträck, dessutom på en hyfsat snabb tid.
Jag cyklar runt 30 mil i månaden, året runt.
Cykeln, inte bilen eller bussen, är det fordon jag dagligen använder för att ta mig till jobbet eller uträtta ärenden.
Ibland blir det längre sträckor, som den årliga vårresan till polska bärnstenskusten. I år funderar jag på att ta mig till de Masuriska sjöarna för några dagars cykling.
Förra sommaren tog jag cykeln till Jönköping över en helg och klämde 20 mil.
Nu går dock snacket på jobbet. Chefen är en synnerligen sportig typ, en sådan som klämmer Vasaloppet, Stockholmsmaran, och Vansbrosimmet och förstås Vättern runt.
En kollega till mig, instruktör på Friskis och Svettis, frågade mig spefullt häromdagen " om jag inte borde hänga med på Vätternrundan".
Istället för att svara motfrågade jag på vilken cykel hon ämnade företa turen. " Farsans racer som han cyklade Vättern runt med. Ferrari tror jag den heter".
Dessa fakta var jag tvungen att kolla upp, " Ferrarin", var i själva verket en läckert vit Peugeot, dock med italianska Compagniolikomponenter.
På åttiotalet var detta nog bland det bästa man kunde hitta, jämfört med min Specialized är detta en tungtrampad cykel. Ett faktum jag dock nogsamt undvek att nämna....
En annan kollega och god vän till mig, vi har gemensamt intresse för gocart, skottsk öwhisky, jazz, 60 talsfilm för att ta några exempel, har också framfört propåer.
" Det är lungt, vi tränar några veckor innan med tiomilsetapper, så är saken biff! Vi ger Christer (chefen) en match!"
Jag drar frågan i långbänk ett tag till, väntar jag för länge kommer dock frågan lösas av sig själv.
Vätternloppet är populärt, och framåt februari brukar det vara fullbokat.
Jag älskar visserligen att cykla, men är egentligen på tok för lat för att cykla 30 mil i ett sträck, dessutom på en hyfsat snabb tid.
Jag cyklar runt 30 mil i månaden, året runt.
Cykeln, inte bilen eller bussen, är det fordon jag dagligen använder för att ta mig till jobbet eller uträtta ärenden.
Ibland blir det längre sträckor, som den årliga vårresan till polska bärnstenskusten. I år funderar jag på att ta mig till de Masuriska sjöarna för några dagars cykling.
Förra sommaren tog jag cykeln till Jönköping över en helg och klämde 20 mil.
Nu går dock snacket på jobbet. Chefen är en synnerligen sportig typ, en sådan som klämmer Vasaloppet, Stockholmsmaran, och Vansbrosimmet och förstås Vättern runt.
En kollega till mig, instruktör på Friskis och Svettis, frågade mig spefullt häromdagen " om jag inte borde hänga med på Vätternrundan".
Istället för att svara motfrågade jag på vilken cykel hon ämnade företa turen. " Farsans racer som han cyklade Vättern runt med. Ferrari tror jag den heter".
Dessa fakta var jag tvungen att kolla upp, " Ferrarin", var i själva verket en läckert vit Peugeot, dock med italianska Compagniolikomponenter.
På åttiotalet var detta nog bland det bästa man kunde hitta, jämfört med min Specialized är detta en tungtrampad cykel. Ett faktum jag dock nogsamt undvek att nämna....
En annan kollega och god vän till mig, vi har gemensamt intresse för gocart, skottsk öwhisky, jazz, 60 talsfilm för att ta några exempel, har också framfört propåer.
" Det är lungt, vi tränar några veckor innan med tiomilsetapper, så är saken biff! Vi ger Christer (chefen) en match!"
Jag drar frågan i långbänk ett tag till, väntar jag för länge kommer dock frågan lösas av sig själv.
Vätternloppet är populärt, och framåt februari brukar det vara fullbokat.
Kommentarer
Postat av: Joakim
Klart du ska åka vättern runt ... ha de
Trackback
