Sportfantast eller soffpotatis?
Ibland får man intrycket att mänskligheten består av två sorter: De fysiskt hyperaktiva eller de lata som ogärna rör en fena mer än nödvändigt.
På mitt jobb har vi dem som tar bilen till jobbet, trots att de bara har ett par kilometer från bostaden. Sen har vi sådana som chefen som springer maraton, åker vasaloppet, cyklar Vättern runt, you name it!
Den svenska lagomkulturen har ofta bespottats och förlöjligats. Själv vill jag gärna slå ett slag för just lagom i alla sammanhang. De flesta av oss är varken speciellt ambitiösa, smarta eller hyser ambitionen att bli bäst.
Vi kan gott beundra dem som är bäst, vare sig det handlar om idrott eller medicinska forskare, det är inte problemet, utan alla medelmåttor som blir frustrerade över att inte nå orimliga mål och sedan bara lägger av.
Det finns ingen forskning som bevisar att elitidrottare lever längre eller är friskare än andra.
Däremot finns tydliga bevis för att fysisk aktivitet är livsnödvändig för att bibehålla hälsan. Det verkar inte fodras extrem träning för att nå märkbar skillnad.
I veckan läste jag om forskare som kommit fram till att en halvtimmas förhöjd puls per dag genom fysisk ansträngning drastiskt minskar risken för hjärt och kärlsjukdomar jämfort med fysisk inaktivitet.
Tar man då cykeln till jobbet, konsekvent trappor istället för hissen, en promenad på lunchen istället för fika med kollegorna, kommer man lätt upp i en timma på en dag, och simsalabim, man mår bättre!
Kost och sömn är också viktigt. När det gäller kost kan man gott vara skeptiskt mot många modeorakler som uttalar sig.
Jag tycker den gamla hederliga kostcirkeln verkar vettig. Lagom igen, lite lagom av allt. Lite fett tror jag inte man ska vara livrädd för, fleromättade fetter anses rent av nyttiga i (lagom) mängd. Mättade och framförallt transfetter ska förstås undvikas.
Varför har inte svenska livsmedelsverket i likhet med det danska förbjudit hamburgerbarer att servera transfetter?
Lite fett sätter annars god smak. Lättfil eller yogurt kan inte mäta sig med den 3 procentiga. Direkt löjeväckande är mager, äcklig yogurt som är sötad med frukt och skadligt socker.
Socker ska man äta så lite som möjligt, men visst det är svårt att helt undvika.
Samma med ost, fet ost är godare än mager. Smör har jag dock slutat med, det finns nyttigare margariner som smakar lika gott.
Sömn är oerhört viktigt för välbefinnandet. Många i dagens samhälle sover på tok för lite. En del anser sömn vara bortkastad tid, en synnerligen felaktig ståndpunkt. Forskare har konstaterat att bristande sömn kan ge såväl övervikt som diabetes.
Själv jobbar jag på oregelbundna tider, men försöker sova 7-8 timmar per dygn, det behöver jag för att känna mig pigg och alert.
Ibland går jag upp i svinottan, men kompenserar med ett par timmars sömn mitt på dagen. Jag har gjort klart för min omgivning att jag inte får störas då jag sover middag.
Folk är ofta suveräna på att sköta sitt jobb, att trädgården är perfekt, bilen perfekt servad, datorn trimmad med senaste virusprogrammet, ställer upp för familj och vänner in absurdum, men det är ibland si och så hur man sköter sin kropp och själ, den enda man har och som förhoppningsvis ska hänga med under ett långt och friskt liv.
Det finns förstås inga garantier, trots ett försiktigt och hälsosamt liv kan man få cancer eller bli överkörd av en lastbil imorgon, men man kan förbättra oddsen högst avsevärt!
På mitt jobb har vi dem som tar bilen till jobbet, trots att de bara har ett par kilometer från bostaden. Sen har vi sådana som chefen som springer maraton, åker vasaloppet, cyklar Vättern runt, you name it!
Den svenska lagomkulturen har ofta bespottats och förlöjligats. Själv vill jag gärna slå ett slag för just lagom i alla sammanhang. De flesta av oss är varken speciellt ambitiösa, smarta eller hyser ambitionen att bli bäst.
Vi kan gott beundra dem som är bäst, vare sig det handlar om idrott eller medicinska forskare, det är inte problemet, utan alla medelmåttor som blir frustrerade över att inte nå orimliga mål och sedan bara lägger av.
Det finns ingen forskning som bevisar att elitidrottare lever längre eller är friskare än andra.
Däremot finns tydliga bevis för att fysisk aktivitet är livsnödvändig för att bibehålla hälsan. Det verkar inte fodras extrem träning för att nå märkbar skillnad.
I veckan läste jag om forskare som kommit fram till att en halvtimmas förhöjd puls per dag genom fysisk ansträngning drastiskt minskar risken för hjärt och kärlsjukdomar jämfort med fysisk inaktivitet.
Tar man då cykeln till jobbet, konsekvent trappor istället för hissen, en promenad på lunchen istället för fika med kollegorna, kommer man lätt upp i en timma på en dag, och simsalabim, man mår bättre!
Kost och sömn är också viktigt. När det gäller kost kan man gott vara skeptiskt mot många modeorakler som uttalar sig.
Jag tycker den gamla hederliga kostcirkeln verkar vettig. Lagom igen, lite lagom av allt. Lite fett tror jag inte man ska vara livrädd för, fleromättade fetter anses rent av nyttiga i (lagom) mängd. Mättade och framförallt transfetter ska förstås undvikas.
Varför har inte svenska livsmedelsverket i likhet med det danska förbjudit hamburgerbarer att servera transfetter?
Lite fett sätter annars god smak. Lättfil eller yogurt kan inte mäta sig med den 3 procentiga. Direkt löjeväckande är mager, äcklig yogurt som är sötad med frukt och skadligt socker.
Socker ska man äta så lite som möjligt, men visst det är svårt att helt undvika.
Samma med ost, fet ost är godare än mager. Smör har jag dock slutat med, det finns nyttigare margariner som smakar lika gott.
Sömn är oerhört viktigt för välbefinnandet. Många i dagens samhälle sover på tok för lite. En del anser sömn vara bortkastad tid, en synnerligen felaktig ståndpunkt. Forskare har konstaterat att bristande sömn kan ge såväl övervikt som diabetes.
Själv jobbar jag på oregelbundna tider, men försöker sova 7-8 timmar per dygn, det behöver jag för att känna mig pigg och alert.
Ibland går jag upp i svinottan, men kompenserar med ett par timmars sömn mitt på dagen. Jag har gjort klart för min omgivning att jag inte får störas då jag sover middag.
Folk är ofta suveräna på att sköta sitt jobb, att trädgården är perfekt, bilen perfekt servad, datorn trimmad med senaste virusprogrammet, ställer upp för familj och vänner in absurdum, men det är ibland si och så hur man sköter sin kropp och själ, den enda man har och som förhoppningsvis ska hänga med under ett långt och friskt liv.
Det finns förstås inga garantier, trots ett försiktigt och hälsosamt liv kan man få cancer eller bli överkörd av en lastbil imorgon, men man kan förbättra oddsen högst avsevärt!
Kommentarer
Trackback
