miata

På tisdag morgon, i svinottan, sätter jag mig i Miatan och drar till Skavsta flygplats, där jag hoppar på Ryanairplanet till Frankfurt, där byter jag plan för slutdestination Balatonsjön i Ungern.

Inget är bokat, och jag har inte alls planerat var jag vill bo, det bestämmer jag när jag kommer dit. Som det känns nu, kommer jag bo i Kesthely och försöka hitta ett trivsamt privatrum eller pensionat.

I mitten av augusti är det fortfarande högsäsong vid Balaton, men min erfarenhet är att  det alltid finns boende, oavsett tid.

Dagarna kommer ägnas åt bad, cykelturer och bokläsning. Kvällarna åt god ungersk mat, och kanske ett glas tokajervin på någon uteservering och sedan relativt tidigt sängående med en god bok som läses till ögonlocken blir tunga.
Sena nätter, brudar och klackarna i taket hör historien till för min del.

Dels är man stadgad, och vill så förbli, dels är det bara att gilla läget och inse att man blivit medelåders och inte längre tycker det är kul att röja på nätterna.

Det hade förstås varit roligt att ta Miatan. Bilen ger en frihet som inget annat transportmedel. Själva resan blir ett nöje i sig, som  att ta sig över Tatrabergen från Zakopane till Slovakien, med vidunderligt vacker natur.

Nu avgjorde priset, 750 kr tor!!!

Dessutom har jag bara två veckor i sommar, resterande tre tas ut höst, då jag och min fru drar till Thailand.

Andra veckan blir jag hemma ett par dagar, sedan tar jag Miatan och åker och hälsar på släkt och vänner några dagar.

Sedan väntar höst och jobb. Den sista helgen i augusti ska jag köra en bussresa till Fiskebäckskil, jag funderar på att stanna en natt, västkusten är som bäst under sensommar, då de flesta turisterna åkt hem, och lugn och harmoni råder. 

Jag kommer resa med lättast tänkbara packning, så datorn får stanna hemma. Jag kommer troligen inte leta efter något internetcafé, det finns roligare saker att göra. Blogguppehåll alltså!
Kameran följer dock med, så jag hoppas kunna leverera några rättvisande bilder.