Läckra bilar
En teknikfreak och polititiskt korrekt person kan naturligvis falla i trance inför dagens teknikmonster, som avancerade hybridbilar.
Konstigt nog är hybridbilar ofta fula. Honda Civic är en av få verkligt nyskapande och läckert designade bilar. Konstigt nog är hybridversionenen i motsats till vanliga Civic, speciellt sportiga "R" versionen, en tam och trist historia. Det är fortfarande tagelskjorta på när det gäller att vara miljövänlig!
Det gjordes många trista bilar förr också, men det skapades klassiker på ett sätt som jag inte tror görs idag.
En förklaring är att dagens bilar utvecklas av " kommittéer" bestående av allsköns folk med olika bakgrund som ska vaska fram en kompromiss som ska sälja i enorm upplaga på olika marknader.
Annat var det förr, några celebra klassiker utvecklades av egensinniga konstruktörer med diktatoriska befogenheter.
Tillåt mig nämna några: André Lefèbre, besatt av plast och låg vikt, och designern Bertini (inte att förväxla med Bertone!) som i suveränt egensinne utvecklade klassiska Citroen DS (gudinnan på franska).
Alec Issigonis, minimalisten bakom " Mini", som hatade onödigheter, han hatade t.o.m bilradio! Mini hade fantastiska vägenskaper, och begåvade Cooper trimmade kojorna och sopade banan med allt på sextiotalet
I Sverige hade vi Sixten Saason med urläckra SAAB 92 och sextiotalets 99. Dagens Saabar är snygga men könlösa GM produkter.
Volvo hade Wilsgaard med vackra Amazonen och Pettersons P1800, känd från TV serien "Helgonet"
Det intressanta är att Petterson, som på den tiden stod lågt i volvohierarkin designade P1800 i smyg, ledningen gav klartecken när varseblev resultatet.
Han ritade allt, från karosslinjer, till navkapslar och askkopp, och resultatet blev så läckert!
Finns det hopp, i all denna tristess? Jag nämde Honda Civic som faktiskt är nyskapande och läcker, kanske en framtida klassiker, åtminstone i "R" utförande.
Personligen har jag inget emot kopior, speciellt inte om de är bättre och billigare än originalet.
En Golf GTI från 1977 är naturligtvis överlägsen en Mini Cooper från 1967.
En Mazda Miata, oavsett årsmodell, är vida överlägsen en Lotus Elan.
Våta drömmar behöver inte nödvändigtvis vara av sexuell natur, häromnatten drömde jag att jag rattade en Triumph Dolomite Sprint från sjuttiotalet i snabb kadens på brittiska landsvägar.
Innan färden var över, vaknade jag, sorgsen över att det var en dröm, inte verklighet, men tröstade mig med att jag ägt en Alfa Romeo Alfetta, Italiens motsvarighet, en kompakt, sportig sedan.
Den som idag vill ha en sportig, kompakt, bakhjulsdriven sedan, har endast BMW 3 serie att tillgå.
Den är dock dyr och Bangles lite märkliga design, även om proportionerna är harmoniska.
Som sagt, jag störs inte av kopior, kan Kia eller Hyunday prestera en modern Dolomite/ Alfetta med med en vass fyrcylindrig twincammotor, 150 hästar räcker, bakhjulsdriven med underbar väghållning för oss konnosörer som inte uppskattar såsig framhjulsdrift eller tung fyrhjulsdrift, till ett pris runt 150.000 kr, borde försäljningsuccén vara ett faktum.
En våt dröm som borde bli verklighet.
Jag må hända har inte så god smak vad det gäller bilars uteseende då jag det fakto har ägt en bögröd (obs själv har inget emot bögar, naturlitgvis) Toyota.. MEN (som alltid) det finns så mycket mer (för min del) att tända på än själva utseendet. Jag hade en Prius och jag bidde stenkåt på denna bil inte för att den kanske var skitsnygg utan för att det KÄNDES bra att köra en miljöbil. Typ titta på mig jag drar mitt strå till stacken och så även om det inte är mätbart.... Jag plockaed ut Priusen tidigt och visst drog den blickar till sig i början (inte nu längre).. Men det sket jag i uppmärksamhet vill jag ha på andra förhoppningsvis mer djupa sätt ..
E-type är för mig den snyggaste bilen som någonsin skapats. Men NU med klimathot och grejer kommer för mig den snyggaste bilen vara den som är mest miljövänlig...
