NA, NB eller NC?

Nej, det handlar inte om några konstiga kemiska beteckningar, utan om de tre generationer miator eller Mazda MX5 som sett dagens ljus.

NA presenterades 1989, detta nådens år då järnridån föll.
NA är en lyckad kopia på Lotus Elan, konstruerad av den mästerlige Collin Chapman.
Min egen miata är en svensksåld 91:a som inte rullat mer än drygt 12.000 mil, lagom inkörd!
Vanligast är en varvvillig, 1.6 liters twincam motor på 116 hk med härlig spets på höga varv.
De som spekulerar på en NA bör veta att åtskilliga privatimporterats till Sverige och kan ha andra specifikationer.
Av skatteskäl såldes några versioner med en blott 90 hästars motor. Det påstås att denna maskin är avsevärt tristare, jag vet inte, har aldrig kört någon.
Även USA import har förekommit, de utmärks av att de är utrustade med en vedervärdigt ful airbagratt, samt AC.
NA tillverkades till 1998, de senare fanns även med en 130 hästars maskin, vissa hävdar att detta är den körgladaste versionen, då NA är ca 100 kg lättare än NB.

NB kom 1998 och är i stort baserad på NA, och är naturligtvis förbättrad, men kanske lite karaktärslösare.
Borta är popuplyktorna, karossplåtar är nya och modellen ser lite mer svullen ut. Dessvärre tyngre, men mer utrustning  och betydligt högre krocksäkerhet, NB fick för biltypen otroliga fyra stjärnor i NCAP!
Med 140 hästars motor är prestandan lite förbättrad, men den finns även som 110 hästars "Classic"
Själv saknar jag rent estetiskt några detaljer från NA, de snygga kromade dörrhandtagen tagna från Alfa Romeos Pininfarinadesignade Duetto, kromsargarna runt intrumentavlorna och frånvaron av det brittiska stuket på intrumentavlornas siffergrafik.

2006 var det så dags för NC. I motsats till NB en helt ny bil även om konceptet är detsamma. Trots mer utrustning har vikten bibehållits och köregenskaperna vässats ytterligare.
Designen är tilltalande och tidlös, jag tycker den har lite av NA:s stramhet.
Motorvalen är antigen 126 eller 160 hästar.
Den svagare motorn räcker nog gott på allmänna vägar, men den som i likhet med mig gärna smiskar runt på bana ibland är nog 160 hästarn att föredra.
NC finns med klassisk tygsufflet, men numera också med nerfällbart tak i lätt plast. Glöm de tunga utrymmeskrävande konstruktioner som Peugeot, Mercedes, Volvo och andra har, här blir mervikten endast 37 kg, bagageutrymmet intakt och ljudnivån avsevärt lägre med taket på plats.

Min drömbil är nog en 160 hästars "cabkupé" utan sportpaket, som endast försämrar komforten utan att vägegenskaperna nämnvärt förbättras.
Den perfekta europasemesterbilen!

Själv kommer jag invänta det obligatoriska värderaset ett par år, sedan är det dags att fundera på om det är dags att byta bort min gamla trotjänare.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0