miata

Det klagas ofta över Julen, stressen, överkonsumtionen och överdrivet intagande av fet mat, godis och alkohol. Jag instämmer till fullo i kritiken, men egentligen borde det vara ett psuedoproblem: Vi lever i ett fritt land, och var och en kan bestämma fritt hur julen ska firas. Men jag inser att det inte i praktiken är lika lätt, pressen från äkta hälfter, svärmödrar, barn och andra släktingar är stor. I mitt fall saknas all press. Tidigare i mitt liv led jag av julhysterin, men inte nu längre. Min fru sedan ett antal år sedan är buddhist. Själv är jag ateist och halvbuddhist. Vi firar inte jul. Punkt. Jag har ätit två julbord i år. Det räcker. Jag är vaccinerad tills nästa år. Ikväll, dagen före julafton äter vi en god soppa med tigerräkor och dricker en god tysklandsbeskattad Mariestadsöl. Errol Garners ljuvliga pianoklink strömmar ur stereons högtalare. Om en stund ska jag smutta på en 10- årig Laphroig och en Ritmeestercigarill på balkongen och njuta av den stjärnbeströdda himlen. Livet är för kort för att pyssla med saker man inte gillar. Som att fira en Norénjul.