Mitt emellan två jobb
Många av oss har väl någon gång fått kicken, självförvållat eller beroende på omständigheter vi inte rår för, omorganisationer eller rent av att företaget går i konkurs.
Jag minns med välbehag sommaren 1989, detta fantastiska år då järnridån rasade och Mazda introducerade MX5 miata.
Jag blev då uppsagd från ett jobb jag inte trivdes särskilt bra med, fick tre månaders lön, tjänstebil, en Ford Orion med taklucka.
Det bästa var att jag visste att jag hade ett nytt jobb efter tre månader, så jag kunde njuta av en lång sommarledighet.
Jag hann läsa böcker, göra en lång cykeltur genom ett sommarfagert Sverige, samt en rejäl bilresa genom Polen, dåvarande Tjeckoslovakien, Ungern, Jugoslavien, Italien, Frankrike, Österrike, Västtyskland och Danmark innan jag åter landade på svensk mark.
Med anledning av detta har jag ett gott råd till Ulrica Schenström som nu sitter i en guldsits med garanterat 84,000 kr i månaden i två år. Hon bör njuta av friheten och unna sig en rejäl resa och vidga sina vyer.
Mitt förslag är följande: Satsa på en riktig cykelsemester i vår. Vintern kan med fördel ägnas åt konditionsförbättring med spinningcykling fem dagar i veckan plus ett par långpromenader på Djurgården.
En bra cykel bör införskaffas, jag rekommenderar en Specialized Sirrus samt en enhjulig lättrullad kärra för bagage, samma som Göran Kropp hade när han cyklade till Nepal.
Ungefär när Tranorna kommer till Hornborgasjön kan första etappen ske, Stjärnhov, Göran och Anitras herrgård.
Vid brasan över ett glas gott vin kan Göran mysa över den charmigt gamängartade Björn Rosengren, teflonmannen, opåverkad av alla skandaler. Orättvist tänker säkert Ulrica, men han är ju man, där har Schyman en poäng.
Sedan en natt i Örebro, en trevlig stad.
Därefter Skövde, kommunalrådet Tord Gustafsson (m) bjuder på god lunch. Cykeln kan med fördel servas på Cykelpunkten.Sedan Hornborgasjön, vidare till cafétäta Alingsås.
Sedan Göteborg, denna trevliga stad på Sveriges framsida.
Sedan är det dags att lämna fosterlandet med Stenafärjan till Amsterdam. Ulrica har lärt sig av Persson, slösar inte i onödan med de 84.000, utan låter sig sponsras av TV4 och Aftonbladet, pengarna går in hennes firma, för att slippa någon tråkig avräkning.
På färjan tjänstgör Anders Pihlblad, nu nöjesreporter på TV4, så det blir ett kärt återseende.
Holland är ett perfekt cykelland, korta avstånd, platt och cykelvägar överallt.
Snart är Ulrica i Bryssel och blir bjuden på middag av Gunnar Hökmark som är bekymrad över moderaternas dalande opinionssiffror, men mer än nöjd över sin egen behagliga tillvaro i Bryssel.
Sedan bär det av mot Brugge, denna charmiga stad och snart har Ulrica anlänt till Calais och tar färjan till Doover och förundras över de vita klipporna.
Ulrica trampar på genom England, färjan " Quien Elisabeth II" till New York lockar. Väl ombord installerar sig Ulrica i lyxhytten och drar på sig en snygg mörkblå dress. Någon ytterligare styling behövs inte. Cykling ger en sund ansiktsfärg.
Det är nobelt folk som åker båt över pölen. Vid kvällens bal dyker inte bara nöjesreporter Pihlblad upp, även den dolska kvällstidningen Aftonbladet har skickat en fotograf. Bäst att hålla sig skinnet!
Väl framme i New York passar Ulrica på att hälsa på den framgångrika borgmästaren och presidentkandidaten Guilliano, hon konstaterar att de nya moderaterna har en del att hämta därifrån.
Sedan bär det av mot Washington, Bush har inte tid, så Vita Huset får anstå, men hon kan åtminstone besöka den fantastiska nya svenska ambassaden.
Milen rullar på, konditionen blir allt bättre, till slut har Ulrica hamnat i Florida. Hon får träffa Schwartsenegger och besöker Hemingways Key West.
Har var egentligen cykelturen tänkt att ta slut, men Ulrica har fått blodad tand och beslutar sig för att ta sig till Kuba, trots amerikanska myndigheters ovilja.
Hon tar sig Havanna, njuter av några dagars rekreation och salsamusik på kvällarna.
Efter några dagar trampar hon vidare mot Varadero, där Anders Pilblad gör ett resereportage.
Kuba är otroligt vackert och trafiken obefintlig, det vore det perfekta cykellandet om det inte vore för varubristen och den eländiga maten.
Väl framme I Varadero tar hon in på spanskägda hotell "Melia las Americas", ett lyxhotell, där maten flygs in från Spanien.
TV4 är snåla, Anders Pihlblad får bo på ett enkelt turisthotell.
Efter att ha cyklat några hundra mil, filosoferar Ulrica lojt över en god drink, gjord på bästa tänkbara rom, och en Cohibacigarr om det inte är dags att återvända hem igen och börja jobba, antingen hor moderaterna, eller någon reklambyrå.
Eller är det läge att förtsätta ett tag till, och dra vidare till Sydamerika?
Jag minns med välbehag sommaren 1989, detta fantastiska år då järnridån rasade och Mazda introducerade MX5 miata.
Jag blev då uppsagd från ett jobb jag inte trivdes särskilt bra med, fick tre månaders lön, tjänstebil, en Ford Orion med taklucka.
Det bästa var att jag visste att jag hade ett nytt jobb efter tre månader, så jag kunde njuta av en lång sommarledighet.
Jag hann läsa böcker, göra en lång cykeltur genom ett sommarfagert Sverige, samt en rejäl bilresa genom Polen, dåvarande Tjeckoslovakien, Ungern, Jugoslavien, Italien, Frankrike, Österrike, Västtyskland och Danmark innan jag åter landade på svensk mark.
Med anledning av detta har jag ett gott råd till Ulrica Schenström som nu sitter i en guldsits med garanterat 84,000 kr i månaden i två år. Hon bör njuta av friheten och unna sig en rejäl resa och vidga sina vyer.
Mitt förslag är följande: Satsa på en riktig cykelsemester i vår. Vintern kan med fördel ägnas åt konditionsförbättring med spinningcykling fem dagar i veckan plus ett par långpromenader på Djurgården.
En bra cykel bör införskaffas, jag rekommenderar en Specialized Sirrus samt en enhjulig lättrullad kärra för bagage, samma som Göran Kropp hade när han cyklade till Nepal.
Ungefär när Tranorna kommer till Hornborgasjön kan första etappen ske, Stjärnhov, Göran och Anitras herrgård.
Vid brasan över ett glas gott vin kan Göran mysa över den charmigt gamängartade Björn Rosengren, teflonmannen, opåverkad av alla skandaler. Orättvist tänker säkert Ulrica, men han är ju man, där har Schyman en poäng.
Sedan en natt i Örebro, en trevlig stad.
Därefter Skövde, kommunalrådet Tord Gustafsson (m) bjuder på god lunch. Cykeln kan med fördel servas på Cykelpunkten.Sedan Hornborgasjön, vidare till cafétäta Alingsås.
Sedan Göteborg, denna trevliga stad på Sveriges framsida.
Sedan är det dags att lämna fosterlandet med Stenafärjan till Amsterdam. Ulrica har lärt sig av Persson, slösar inte i onödan med de 84.000, utan låter sig sponsras av TV4 och Aftonbladet, pengarna går in hennes firma, för att slippa någon tråkig avräkning.
På färjan tjänstgör Anders Pihlblad, nu nöjesreporter på TV4, så det blir ett kärt återseende.
Holland är ett perfekt cykelland, korta avstånd, platt och cykelvägar överallt.
Snart är Ulrica i Bryssel och blir bjuden på middag av Gunnar Hökmark som är bekymrad över moderaternas dalande opinionssiffror, men mer än nöjd över sin egen behagliga tillvaro i Bryssel.
Sedan bär det av mot Brugge, denna charmiga stad och snart har Ulrica anlänt till Calais och tar färjan till Doover och förundras över de vita klipporna.
Ulrica trampar på genom England, färjan " Quien Elisabeth II" till New York lockar. Väl ombord installerar sig Ulrica i lyxhytten och drar på sig en snygg mörkblå dress. Någon ytterligare styling behövs inte. Cykling ger en sund ansiktsfärg.
Det är nobelt folk som åker båt över pölen. Vid kvällens bal dyker inte bara nöjesreporter Pihlblad upp, även den dolska kvällstidningen Aftonbladet har skickat en fotograf. Bäst att hålla sig skinnet!
Väl framme i New York passar Ulrica på att hälsa på den framgångrika borgmästaren och presidentkandidaten Guilliano, hon konstaterar att de nya moderaterna har en del att hämta därifrån.
Sedan bär det av mot Washington, Bush har inte tid, så Vita Huset får anstå, men hon kan åtminstone besöka den fantastiska nya svenska ambassaden.
Milen rullar på, konditionen blir allt bättre, till slut har Ulrica hamnat i Florida. Hon får träffa Schwartsenegger och besöker Hemingways Key West.
Har var egentligen cykelturen tänkt att ta slut, men Ulrica har fått blodad tand och beslutar sig för att ta sig till Kuba, trots amerikanska myndigheters ovilja.
Hon tar sig Havanna, njuter av några dagars rekreation och salsamusik på kvällarna.
Efter några dagar trampar hon vidare mot Varadero, där Anders Pilblad gör ett resereportage.
Kuba är otroligt vackert och trafiken obefintlig, det vore det perfekta cykellandet om det inte vore för varubristen och den eländiga maten.
Väl framme I Varadero tar hon in på spanskägda hotell "Melia las Americas", ett lyxhotell, där maten flygs in från Spanien.
TV4 är snåla, Anders Pihlblad får bo på ett enkelt turisthotell.
Efter att ha cyklat några hundra mil, filosoferar Ulrica lojt över en god drink, gjord på bästa tänkbara rom, och en Cohibacigarr om det inte är dags att återvända hem igen och börja jobba, antingen hor moderaterna, eller någon reklambyrå.
Eller är det läge att förtsätta ett tag till, och dra vidare till Sydamerika?
Kommentarer
Trackback
